United States or Faroe Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ingen vågade till en början dricka brorskål med honom, ty hans försynthet togs för högfärd, tills en äldre föreslog en allmän brorskål med »rännstensungen» så kallade provinsen huvudstadsbefolkningen den tiden. Som offret icke ville överlasta sig, vägrade han att tömma varje särskilt glas i botten, vilket framkallade en storm av ovilja.
Under allt detta sofvo budejorna som det mest förhärdade samvete, men mindre tyst än ett sådant; sofvo så, att väckarurets skrän kl. 6 icke framkallade den ringaste rörelse under det lager af veckadt ylletyg, som jag bredt ut öfver jenternes lätt draperade gestalter.
Men han framkallade bilden af medbrottslingarne, som framtvingat den bedröfliga situationen, och han piskade dem i sina tankar. Han var för gammal att vara i nivå med barnet, och han var för ung att kunna stiga ner till barnet.
Redaktören, som var en trött gammal man, sade: Ja, nu skriver du någonting rasande, Holmin. Och så får jag skämmas. Men vad gör det mig? Svärta som svärta, smörja som smörja. Artikeln framkallade mycket tissel och tassel i staden. Men magistern fortsatte oförtrutet att bada sina ungar. Han var envis som synden. Och dessutom var han född diplomat och politikus.
Det var så mycket lättare och så oändligt mycket skönare att låta sig föras med av all denna fåfänga och alla de bilder den framkallade, danstillställningar, flickor, flirt, syndiga kvinnor, majorskan Gyllencrantz, alla dessa tankar, han under dessa långa veckor kämpat mot.
Inunder kärror alltså. Hvar? Fantasien framkallade en plats der det stod många kärror. Vid byggeraget midt emot Smedgårdsgränd. Den der specificeringen af gränden gjorde saken sannolik. Den gamle trodde sig nu säkert ha tagit sanningen ur honom. Och så följde reflexionerna: Hur kunde du ta bort dem med bara fingrarne? Det hade han icke drömt om.
Af Runebergs vittra bidrag till Morgonbladet är det värdefullaste hans Smärre berättelser , fem korta prosastycken, och dock i sin koncentrerade framställning innehållande en mängd betydelsefulla, skarpt markerade gestalter, dem han framkallade bland minnena från det österbottniska kust- och småstadslifvet.
Tanken på att han möjligen kunde vara förälskad en tanke som ibland inställde sig framkallade alltid hos honom ett småleende, så otrolig föreföll den honom. Möjligheten att hon kunde vara förälskad förekom honom deremot antaglig nog.
Hon hastade opp ur sängen, så att jag endast hann löst kasta öfver henne klädningen. I samma ögonblick stod hon vid harpan och omfattade den med båda armarna; men hennes händer föllo ned utefter strängarna och framkallade en sakta dallrande susning, under det hon sjelf nedsjönk i knäböjande ställning, med hufvudet mot harpan. Hon var så stilla, ej en suck, ej ett ljud.
»Sedan Carthago blivit förstört, började Roms gamla välde att ramla, ty upplösta av fruktan för den tävlande staden och, mera övermodigt, än tillbörligt var, förlitande på sin makt, tvekade de aldrig att begå de orättvisaste dåd, vartill även på den senare tiden kommit, att Attali skatt, och de rikedomar, som blivit rövade i Asien, i synnerhet hade bidragit därtill, att folkets seder fördärvades och att Romarna, svekfulla som de voro, hade bekrigat de närgränsande staterna, varav följde, att de, då de kränkt det ingångna förbundets helgd, framställde det allra sämsta exempel, vilket framkallade, att, då det redan hotande kriget med bundsförvanterna utbröt, den största olycka tillskyndades Romerska väldet, och att, sedan fred blivit sluten, då medborgarnas antal alltför mycket ökats, signalen gavs till det borgerliga kriget.»