United States or Namibia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han har ej långt kvar, den där, yttrade buttert den ene fiskaren, i det han höll handen över ögonen, medan regnet slog honom mot ansiktet. Det är en Rigabo, genmälde den andre. Bra sjöbåt i lagom kultje, men hin och inte jag ville styra honom när roderhakarna sprungit. Varför höll sig inte den dumlingen utanför Jussarö, där han haft rent vatten? återtog förste notkarlen.
Han vände sig åt alla sidor mot riddarna, och kärvt och buttert kommo slutligen orden som hugg av trubbiga slagsvärd. Jag var den falskaste i jarlagården. Jag var den trolösaste i kungsgården. Nu skall det bli slut på den skammen. Jag ville ofta ingenting gott eller stort därmed. Må Gud fördöma mig, må människor straffa mig. Jag kunde inte annat.
En ska läre sej te liksom hitta vägen tills en ska dit opp en gång riktigt. Gud känn igen rösten och så är en inte obekant hos en, utan kan gå rätt in i himmelen å till Gud, som mor gjorde, när hon dödde." "Du behöf inte ängslas", sade Månke buttert. "Jag staka mig int en enda gång nu sist, och jag är nog lika när te komma ihåg hvad mor sa jag, som du.
Hon ertappade sig med att oupphörligt titta bort till sista bänken och räkna ut hurudan flicka den der nya egentligen var. Hon såg icke vänlig ut åtminstone och svarade nästan buttert på föreståndarinnans tilltal. När de skulle gå, sökte Bella ett tillfälle att närma sig henne, men det lyckades ej. Sjelf var hon blyg, och den andra höll sig afsigtligt tillbaka.
Kokerskan stod vid kaffepannan, då de kommo in, hon hälsade buttert på Fina och vände ryggen till, så fort hon såg den främmande. Det var en hög och ännu rak gestalt, hon bar en mörkgrå bomullstygskjol, svart kofta och duk på hufvudet. Det tittade ett par mörka, lifliga ögon fram, men bara en enda gång, eljes såg hon oafbrutet ned på sin svarta blankskurade jernspisel.
För öfrigt var han en kort och rund gubbe af buttert och allvarsamt utseende, till någon grad likväl mildradt nu af det nöje, hvarmed han fann sig på en plats, som näst kyrkan skänkt honom den största tillfredsställelse i lifvet.
"Nej, gossar", anmärkte åter en fin politikus i kretsen, "vi gå bort härifrån och låta gardisterna bli kvar; herr Gyllendeg klagar visst för rektor, att vi åter trampat ned gräset på hans äng och skrämt hans får." "Huru skall han få veta det?" anmärkte veteranen buttert.
Han satte handen för munnen och tog en långt utdragen lurton, hög och intensiv. Ljudet dallrade i den rena, torra luften, bars fram öfver mon och förtonade långt i fjärran, där den stora mossens fuktiga sträckor förlorade sig i det obekanta. Men Maija svarade intet och Pikkus skälla lät ej heller höra sig. Pekkas breda, glada mun fick ett buttert uttryck och han krafsade sig ännu en gång i håret.
Och plötsligt givande efter för sin pinsamma och tyranniska sanningskärlek fortsatte han buttert: Flickan sa, att hennes nåd kunde vara lagom sträng om dagarna, när hon själv gick till förvaltaren om nätterna. Undra sen på om att han blev arg, helst drängen hörde på