United States or Democratic Republic of the Congo ? Vote for the TOP Country of the Week !
Nedanför låg den äng, som ännu denna morgon burit namn af strandparken, men som nu företedde en verklig förödelsens anblick. Der lågo de om hvarandra, de väldiga björkarna, lågo i virrvarr med de tunga, tjocka masterna uppåt tufvorna, och de lummiga kronorna, hvari nyss skogens skyggaste foglar funnit plats högt öfver jorden, de sopade nu marken.
Yster går han och stolt i sin vallmansjacka som fålen, När på en grönskande äng han betar bland andra och modigt Skakar sin fylliga man och gnäggar af glädje och kärlek." Honom svarade åter den välförståndige Petrus: "Denne är Karl, min älskade son; hur han artar sig framgent, Vet Den, honom mig gaf: Han styre det allt till det bästa."
Han började därför sin apologi med tämmelig frimodighet, förklarade sig vara den, som fört gossarna ut på herr Gyllendegs äng, och beskref, tvärtemot kamraternas väntan, med försvarlig sanning tilldragelserna där. Därefter utförde han sitt försvarstal.
Jag hade aldrig sett andra menniskor än några små söta barn, som brukade leka på vår äng, och de hade ljusblå ögon och ljust lockigt hår, och dem skulle jag nog ibland ha haft lust att leka med, men de voro ändå så stora, och sågo mig ej. Men den här mannen var dubbelt större, och svart och ful, och han packade in mig i en låda. Der var fasligt ledsamt.
Och när han gick utför den solgnistrande dalen kom det en syn för hans inre, ett ansikte såg på honom med på en gång stränghet och kärlek. Han såg en äng med oliver kring ett berg, en ensam och fattig man gick in bland träden. Och ut ur skuggorna kom hans röst, genomträngande som järn, barmhärtig som solsken: Älsken i mig? Men han slog bort det och försökte skratta.
Två plantor, mellan dem En äng i blomning står, Två fåglar, som fått hem I skilda lunders snår. O, andra nejders son! Hvi flög du dädan, säg? O, fågel långt ifrån! Hvem styrde hit din väg? Till hjärtat, som var kallt, Säg, hur du lågor bar? Hur kunde du bli allt För den, du intet var?
Han kunde ej tro, sade han till slut, att herr Gyllendegs äng skulle taga skada så sent på hösten; "dessutom", fortfor han, "har jag velat gifva dubbel betalning för fåret, som jag af olycka och icke af afsikt kom att döda." "Har han bjudit er dubbelt skadestånd, herr Gyllendeg?" frågade rektorn.
Och eget var att se hur allt böjde sig för honom. Icke därför att han var starkare än de andra tillsammans, för han var endast en pojke på tjugotvå år, utan därför att han var så oförskämd. Det fanns bara ett äppelträd på hela ön, och det stod nere i Carlssons äng. En vildapel var det, som någon en gång roat sig med att ympa.
Detta har oslagna ängen lyssnat till: "Gröna äpple, ringa endast är ditt pris, Nu är ingen här så skön, så skön som jag." Detta har oskurna kornet lyssnat till: "Ringa är ditt pris dock, du oslagna äng, Nu är ingen här så skön, så skön som jag." Detta har okyssta flickan lyssnat till: "Ringa är ditt pris dock, du oskurna korn, Nu är ingen här så skön så skön som jag."
Mest mörka skogar, med små djupa insjöar här och der, och ibland på sluttningen af någon backe ett böljande rågfält eller en grönskande äng med breda diken, vid hvilkas kanter stora, mörkröda åkerbär mogna i sommarsolen. Höga, mjuklockiga hängbjörkar kanta åkrarne. Och djupt inne i skogen sjunga trastarne. Morgonen är skön, daggig och frisk.