United States or Guatemala ? Vote for the TOP Country of the Week !


För öfrigt var han en kort och rund gubbe af buttert och allvarsamt utseende, till någon grad likväl mildradt nu af det nöje, hvarmed han fann sig en plats, som näst kyrkan skänkt honom den största tillfredsställelse i lifvet.

Du skall komma att stå inför kejsaren; och se, Gud har skänkt dig alla dem som segla med dig. Varen därför vid gott mod, I män; ty jag har den förtröstan till Gud, att skall ske som mig är sagt. Men en ö måste vi bliva kastadeNär vi nu den fjortonde natten drevo omkring Adriatiska havet, tyckte sjömännen sig vid midnattstiden finna att de närmade sig något land.

Ja, min broder, måtte jag » gagn» av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus. Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär. Och tillägger jag: bered dig att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.

Ädel synes hon mig och ett mönster för gamla och unga." Honom svarade glad den välförståndige Petrus: "Anna och ingen annan det är, min aktade hustru, Hvilken i många skiftande år, som kommo och flydde, Trogen vårdat mitt hus och skänkt mig söner och döttrar. Mig berömmer den man, som henne berömmer och ärar."

Se, ej ens månen skiner nog klart, ej ens stjärnorna äro rena i hans ögon; huru mycket mindre människan, det krypet, människobarnet, den masken! Därefter tog Job till orda och sade: Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm! Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

Jag kunde ha skänkt er min egen kjortel. Och för din skull, Folke, plöjde och sådde jag, ty gården skulle bli din. Den bar ju både ditt och mitt namn. Där skulle du bo med din avkomma och en gång tömma minnesfullet för ättefadern, som sov i högen under ekarna. Men nu, mina barn, nu ha ni lärt den gamle, hur han skall uppföra sig.

Hans seger är bon sensens, den heliga enfaldens, det åt Gud hemburna förnuftets seger; men hans Gud är den välvillige och nästan fryntlige Gud, som med världen har skänkt människorna den oförlikneligaste af leksaker, en gåfva öfver hvars rätta bruk vaka féer synliga för den, som är menlös som Fader Brown. Och Chestertons tanke om själfva genren, betraktad som litterär art?

Kom han hem trött, hungrig, dyster och fann golfvet nyskuradt, maten illa lagad, och vågade en anmärkning, fick han ett litet kort svar. Han var som nåd i sitt eget hus, och barnen gömde sig för honom. Fadern var mindre nöjd med sitt lif, ty han hade stigit ner, försämrat sin ställning, försakat. Och när han såg dem han skänkt lif och mat vara missnöjda, blef han ej glad.

Därmed kommo tankarne över huru det kunnat vara, om ej han skänkt bort sina pengar åt fadren den gången, om han tagit direktörsexamen, om han stått sitt eget bästa. Förgäves sökte han förlika sig med tanken, att det skulle kunna bli bättre, att det skulle kunna glömmas igen, grävas ner, dunsta bort i drömform.

Den unge hjälten, sårad djupt, Ej höll sin harm tillbaka mer, men talte: "Min furste, mer än storheten jag skattat Den lott att för ett fosterland strida; Den blifvit min, jag ingen bättre sökt. Bland mina drömmar jag har drömt också Var skönast den att åt Ryssland offra Hvad det mig skänkt, mitt trogna hjärta"