United States or Saint Helena, Ascension, and Tristan da Cunha ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det fins många herrar i riket nu för tiden, och ju flere kockar dess sämre soppa, och vi äro soppan vi ANDRA BORGAREN. Som ätes opp ja. Låt se, låt se! Vet ni hvad, Jansson, det sker hiskeliga saker om natten, där omkring schavotten. FÖRSTA BORGAREN. Huh! Det mörknar redan!

"Ju strängare vår Herre uppfostrar oss", sade far min i tiden, "dess bättre menar han det med oss". Det säger biskopen också. Ni var inte i kyrkan i sista söndags. ANDRA BORGAREN. Hade annat att tänka , träffade en svensk skutfarare, en rask karl, du tro. Hertigen har knäckt herrarne i Sverige, och snart skall han komma hit också. FÖRSTA BORGAREN. Jo, jo, säger man.

FÖRSTA BORGAREN. God afton, du, hur' står det till? Ingenting att säga därom i oroliga tider, som dessa. FÖRSTA BORGAREN. Sörj den som vill. Ger Gud dag, ger han råd. Ja den som bara hade råd att vänta! Polsk inkvartering, dryga utskylder, flickorna bakom lås och bom, onda tecken himmelen, spöken som strida i luften, sjöfarten hindrad till Sverige.

Därför säger HERREN : Se, jag skall lägga stötestenar för detta folk; och genom dem skola både fader och söner komma fall, den ene borgaren skall förgås med den andre. säger HERREN: Se, ett folk kommer från nordlandet, ett stort folk reser sig vid jordens yttersta ända. De föra båge och lans, de äro grymma och utan förbarmande.

Usch! det fins en sorg hvar fingerled den här tiden. Jag väntar bara att en vacker natt se slottet dansa polska med domkyrkan ett munkrep, för att alt i världen skall vara upp och ned, utom vi två. FÖRSTA BORGAREN. Ondt finnes det alltid, käre vän. Finnes det inte utom oss, finnes det inom oss.

Under det slaven efter slutat köp avlägsnade sig med den fulla korgen huvudet, smög däremot den fattige borgaren undan med sin njuggt tillmätta bit under manteln, lycklig, om ej ett hål i denna förrådde en fullblodig atenares förnedring.

Borgaren fick stundom åhöra sådana samtal och, som han hade lätt att fatta, gick han sedan och spridde ut bland sina bekanta att t. ex. sextonhundratalets störste författare, Johann Kankel till Wisingsborg hade skrivit ett lärt arbete, som hette Nils Matson Kiöping. Om söndagarna åt han middag hos sin borgare, varefter de båda gingo i aftonsången och hörde någon S. M. Kandidat.

Med en böjning av huvudet fäste borgaren sin väns uppmärksamhet två personer i deras närhet. Den ene var en gubbe, som med en korg ena armen hade satt sig att vila trappan till portiken, den andre en kristiansk presbyter. Den senare tilltalade den förre med följande ord: Du är Batyllos, olivhandlaren? Ja. Du gäller för en from man, men i kyrkan såg jag dig likväl aldrig.

Man tog naturligtvis tystnaden för samtycke. Den öppna omröstningen började. Du kall nu lätt föreställa dig utgången. Nej. Varför skulle icke den öppna omröstningen hava samma påföljd som en hemlig? Borgaren log medlidsamt åt denna enfaldiga fråga. Du begriper väl, sade han, att ingen just vill öppet bryta med Krysanteus, som är rik och mäktig och har kejsaren bakom sig.

FÖRSTA BORGAREN. Huh, det är ruskigt och mörkt härute. God natt, kära bror! ANDRA BORGAREN. Bah! Vill du inte komma in och hålla mig sällskap? FÖRSTA BORGAREN. Tack, tack! I sådana här tider trifs man hälst hemma vid ljus hos hustru och barn sina. Måtte det bli bättre tider för dem engång. God natt, god natt! Månen framskymtar ur moln och kastar svarta skuggor öfver scenen. Andra scenen.