United States or Finland ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Snällt?» upprepade han med en axelryckning och i föraktlig ton. »Jag kom att gå här förbi och jag var trött.» Han slog sig ner midt emot henne vid fönstret och betraktade med ett slags slött intresse det arbete, hon hade för händer. »Det är underligt att se dig med de der pinnarne i hand», sade han. »Så-å. Tycker du det?» »Ja.
»Jag visste inte att det der kunde intressera dig. Och för resten», tillade han med en axelryckning » det är så småaktigt att tala om sig sjelf.» »Och så förvånar det dig ändå att man någongång får lust att vara 'stor-inqvisitor'.» »Ja. Jag har verkligen så svårt för att tro, att det kan intressera andra, hvad jag finner på.» »Generar det dig om jag fortfar med min inqvisiton en stund?» »Åhnej.
Ja, han hade skäl att vifta. William stoppade sin näsduk i fickan; det skulle fan stå och fåna längre. »Går du med?» sade han till Pelle. »Inte ännu!» William gjorde en axelryckning och försökte sig med att se sarkastisk ut. Han började betrakta de kringstående med spefulla blickar.
Han gjorde en axelryckning. »Ja, du har åtminstone energi», sade han, men i sjelfva tonen låg der ett undertryckt tvifvel. »Jag har också haft bruk för den i mitt lif», svarade hon. »Skada att du inte haft något af den varan till öfvers åt mig.» »Du har kanske aldrig behöft den. Så vet du inte om den kanske fins ändå.» »Jag behöfde den för att kunna göra något duktigt och slå igenom.»
Jag menar, att om du fullföljer ditt uppsåt mot Karmides, så återfår du på långt när icke allt vad du lånat honom ... Bah, det vet jag, inföll Baruk med en axelryckning; den vissheten har förorsakat mig en sömnlös natt, men nu skall jag finna mig i mitt öde. Och du sätter honom ur stånd att för framtiden gottgöra dig. Du kommer mig att le. När skulle han någonsin varda i stånd därtill?
Dessutom kom han mycket väl ihåg, att fadern ett par dagar förut hade sagt något om att rocken kunde vändas; men Tomas ville mycket hellre ha en ny. Troligtvis var det egentligen därför han hade givit den åt en tiggare. Besynnerligt i alla fall... skulle han icke kunna finna någon enda god handling i sitt liv... Han torkade kallsvetten ur pannan och slog bort tanken med en axelryckning.
Jag hoppas, att det skall kunna brukas, sedan vi endast skrapat och rökt dess väggar, stänkt murarne med vigvatten och avlägsnat allt, som påminner om den onde ande, I där han dyrkat. Men, sade Krysanteus med en axelryckning, under ediktet såg jag ett namn, som jag ej är skyldig hörsamhet. Vem är denne Makedonios, som vågar bortgiva vad han icke äger?
»Det är de der pengarne, som jag fått för ditt arbete. Det är oresonligt och småaktigt af dig, att icke vilja mottaga din andel af honoraret.» Han gjorde sin nervösa axelryckning, men svarade icke. Han hade egentligen aldrig tänkt närmare öfver saken och som den nu framstäldes för honom fann han den i grund och botten både rimlig och antaglig.
Kan du inte känna det där inne i ditt bröst, Folke? Jag har aldrig tänkt på att fråga om ditt namn. Alla kalla de dig bara jarlen och skynda sig sedan att förbanna dig. Heter du inte Folke? Jarlen svarade med en axelryckning och vände sig halvt bortåt. Jag såg det stjärnuddiga födelsemärket i din hand, Folke, fortsatte den gamle. På det känner jag igen dig.
Den bildstod, som man för ett år sedan reste åt honom, bär inskriften »Åt Atens förste medborgare». Om han redan då förtjänte detta namn, så förtjänar han det nu tusenfalt. Bah! Smicker! sade mannen med en axelryckning, varefter han hälsade Teodoros och fortsatte sin väg. Vid pass en timme sedan Teodoros lämnat lantgården, anlände Krysanteus dit från staden.