United States or Marshall Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Förgäves predikade ej blott kristianerna, utan även mången hellenisk vishetslärare de dagarne om naturens fördärv och sinnlighetens dödande; hon lyssnade väl till dessa läror, och idéernas värld, som Krysanteus öppnat för sin dotters ögon, var även för henne den enda fullkomliga och eftersträvansvärda; men att fatta denna andra som syndig och föraktlig förmådde hon icke.

, beklaga dej inte, du har det minsann bra. Hvarför har du inte tagit någon af de der? Hon pekade med en föraktlig min utåt staden. De der fina fröknarne, som du alltjemt har förslag? Du, som bara skryter, stackare! Han såg henne med ett ögonkast fullt af ovilja. Häftigt stötte han henne ifrån sig. Det är ditt fel! Tror du inte, att en sådan som du smittar af sig?

Man belönas blott med uppstudsighet och otack. Det är en gammal sats, att man aldrig bör göra en bonde gott, fortfor Spöqvist. Nej, stryk är det enda, som hjälper dylikt folk. Sven rätade sig till sin fulla längd och mätte Spöqvist med en föraktlig blick. Men i trots av den stolthet, som vid länsmannens sårande ord framlyste hans panna, var ynglingens hjärta sorgset och beklämt.

Och hans plats skall uppstå en annan, en som låter en fogde draga igenom det land som är hans rikes prydnad; men efter några dagar skall han störtas, dock icke genom vrede, ej heller i krig. Och hans plats skall uppstå en föraktlig man, åt vilken konungavärdighet icke var ämnad; oförtänkt skall han komma och bemäktiga sig riket genom ränker.

Härtill kommer känslan af att diktningen var hans rätta lefnadsuppgift, i kraft hvaraf han, i stycket Hvad jag är säll , ännu ej fyllda 25 år, med den utvaldes visshet tecknar sin framtid: Odödlighetens lugna sol förgyller det mål, jag söker, trånande och varm, och ingen låg, föraktlig tvekan fyller min djarfva, stolta, ungdomsfriska barm.

Vare sig att hon utför ett beundransvärt hjältedåd, som gjuter en ärans gloria kring hennes hjässa, eller fläckar sitt namn genom en föraktlig, brottslig handling, i bådadera fallen handlar hon , som hon måste handla i följd av de ärftliga anlag, med vilka hon blivit född, den utveckling dessa anlag fått genom hennes föregående liv och den situation, i vilken hon nu försatts.

Jag kan i rutan själv se intet, men genom den ser jag likväl nu himmelens stjärnor. Rutan är obetydlig, kanske föraktlig; inte just en låg varelse ändå, tycker jag; men inte heller mycket hög i värde; ja, just som par exemple jag själv!

Odödlighetens lugna sol förgyller Det mål, jag söker, trånande och varm, Och ingen låg, föraktlig tvekan fyller Min djärfva, stolta, ungdomsfriska barm. Hvad jag är säll! En trogen flicka delar Min ömhet, mina minnen och mitt hopp. Finns någon fröjd, som i min lycka felar, Den söker jag i hennes armar opp.

Vill han intala dig, att jag varit hans slav, vet jag, att slaven i dina ögon icke är en föraktlig varelse, utan en människa, frigjord i Kristus; och kan han övertyga dig, att jag stulit dig från din fader, minns, att det skett för att rädda din själ och föra dig till en bättre fader himmelen.

RHAISTES. Väl, dröjer jag Och ser min tro bekräftas, att ditt tal är svek. EUBULOS. Vid Hades, mer föraktlig vore jag än du, Om jag ej djärfdes tala sanning inför dig. RHAISTES. Vid ord förflugna, spotska är din tunga van.