United States or Albania ? Vote for the TOP Country of the Week !
Edvard såg på honom länge och så sade han: Mamma, får jag fråga om en sak? Ja, vad då, mitt barn, sade Edvards mamma med den vänliga blida röst, som man alltid använder, då man i en spårvagn talar till ett litet barn. Jo, mamma, får jag säga att den där herrns näsa är så röd att den ser ut som om han haft skoskav på den?! Edvards mamma åker icke vidare i spårvagn med Edvard. Hon tar en bil.
Huru behandlar man icke barnen nu för tiden! Vilka närgångenheter får man icke utsätta sig för ensamt därför att man är ett barn! En äldre träffar ett barn i en spårvagn, och strax börjar han eller hon med tillgjort vänlig röst: Vad heter den här lilla flickan? Vart skall den här lilla flickan ta vägen då? Vad heter den lilla flickans mamma och pappa? Hur gammal är den lilla flickan?
»Ja, skyddare ä’ ju så dyra», muttrade konduktören. »De kosta ju ända till fem öre stycket.» »Polis!» skrek damen. »Här blir ett ensamt fruntimer antastat på en spårvagn av två sluskar.» »Ni har gjort fruntimret ledset», sade Karlsson allvarligt till konduktören. »Ni är en drulle!» Samtidigt hoppade damen av vagnen, baklänges, och började åter rotera i atmosfären.
Skutorna nere i Nybrohamnen vaggade sakta som i en dröm, med de mörka grå seglen utspända, ty det hade regnat på natten. Klockan slog nio i Östermalmskyrkan. Tomas var redan ute. I en frukthandel vid Hamngatan köpte han några tyska päron i en påse; han hade för avsikt att äta upp dem i skuggan av någon mycket gammal ek ute på Djurgården. En tom spårvagn rullade förbi; Tomas hoppade upp.
Vid Lilltäppan träffade jag en flicka som var precis lika gammal som jag, och hon hade för det första aldrig varit i Stockholm, hon hade aldrig sett en spårvagn, hon hade aldrig åkt i en bil, och hon hade aldrig, aldrig varit på bio och sett Douglas Fairbanks !! Därmed är saken klar.
Karlsson är, i likhet med de flesta svenska herrar, vanligen något orakad, men i övrigt en fulländad gentleman, en omständighet, som i all synnerhet kommer till synes i hans bemötande mot damer, även om dessa äro bedagade, mindre sköna och t.o.m. medlemmar av F.K.P.R. Härom dagen stod Karlsson på bakre plattformen av en spårvagn.
Men jag får inte bo på ön. Jag har stört friden. Det är synd, sade jag, ty det är en härlig ö. Och så tänkte jag: Där fick jag en historia alldeles gratis och en midsommarhistoria till. Kors, så underligt! Vi tar en bil, sade F. Nej! sade jag, vi tar en spårvagn. Det blir billigare. Sockret håller på att ta slut och man får bara köpa ett kilo i taget. Vi togo en spårvagn. F. hade tre paket.
Efter femton minuter kom han tillbaka och var rätt varm. Hur gick det, sade jag, jag förstår att du glömde paketen i spårvagnen. Javisst! Man ska inte åka spårvagn! Men jag fick dem! Jag tog en bil och sa till chauffören: »Kör efter alla spårvagnar på vita linjen och stanna vid var och en!» Han gjorde så och sedan jag undersökt 6 vagnar fann jag paketen i den sjunde. Har du beställt någon mat?
Nå, man är ju tidningsman framför allt, och snart hade jag glömt flickebarnet för att välva de vildaste planer om hur jag skulle komma åt det efterlängtade referatet. Jag måste ha det, skulle ha det, och tog en spårvagn ut till direktörens villa. Klockan var nära halv åtta på kvällen och det var redan mörkt, när Smultronbolagets styrelsemedlemmar började komma.
Är det roligt att gå i skolan? Svarar icke den lilla flickan på alla dessa oförskämda och närgångna frågor, anses hon ouppfostrad och blir kanske dragen i håret av den absolut främmande mannen! Tänkom oss att vi barn skulle handla på samma sätt. Att vi började i en spårvagn: Vart skall den här lilla gubben ta vägen då? Vad heter den lilla gubben?