United States or Suriname ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och nu hördes röster utanför och rasslet av klackjärn emot bergknallarna, och mellan balsaminerna i fönstret såg Carlsson ute i månskenet två manshamnar med bösspipor uppöver axlarne och packningar ryggarne. Rackan skällde i farstun, och straxt öppnades dörren till stugan.

hade vi kunnat gått bort och intet sutit här längeHan »skällde honom för ett och annat, knäppte honom åtskilliga gånger näsan och ville taga skrifbrädet att slå honom». Emellertid, om också Lucidor synbarligen var vid dåligt humör, sutto de qvar och pratade, men drucko nästan ingenting. Klockan 2 gick källarpojken och lade sig.

Här kröp han in i det mörkaste hörnet, passande för sömn eller betraktelser. Anfäkta, Albert! tänkte han och strök luggen ur pannan. Jag kallade henne jungfru; det fördrog hon lika litet, som jag förut skällde henne för mamsell. Rackartyg! Han var inte ensam i salongen; han talade därför varken högt eller halvhögt.

Därför och kanske även därför att hustrun räknade äggen som sitt förvärv och de gingo som reda pengar, blev hon alldeles »vill», när hon fick reda strecket, och hon rev opp himmel och jord, skällde ut karlarne för att de voro fega att låta sig hundsvotteras av en gröngöling.

Hon vände tvärt in vägen uppåt skogshöjden, och satte nästan i att springa, att barnen utan vidare betänkande måste följa henne. Som vanligt blefvo de tysta och försagda när de kommo in mot gården. Den stora grå elghunden, som skällde emot dem skrämde dem dock ej. Den såg mera värdig och ståtlig än ondsint ut. Barnen vände stegen mot kökssidan och ställde kälken utanför.

Allt var tyst. Man hörde bara en ensam hund som skällde. Kanske satt han under en pojke, som stal äpplen ur en annans trädgård. Men vad angår han oss? Det var säkert bara en helt vanlig pojke, utan ära och rykte och en sådan kan man ju inte ha något djupare intresse för. Om man inte händelsevis rår om trädgården.

Ja, ett är säkert, sade hon. Man skulle aldrig ha barn. De är bara till besvär. Men när Abraham lade sin blöta nos mot hennes kind, blev hon mild igen, dansade polka med Abraham och lät pojkarna arbeta bäst de kunde. Plötsligt hoppade en stor råtta upp ur bäcken, skumpade långsamt och värdigt över gatan och försvann i en källarglugg. Pojkarna skreko, hundarna skällde och sleto i banden.

Och nu hördes röster utanför och rasslet av klackjärn emot bergknallarna, och mellan balsaminerna i fönstret såg Carlsson ute i månskenet två manshamnar med bösspipor uppöver axlarne och packningar ryggarne. Rackan skällde i farstun, och straxt öppnades dörren till stugan.

Men emellanåt brann Hartman av hat till alla doktorer och litteraturlärda, timme efter timme satt han och skällde ut alltintellektuellt“. Dagen efter hade han tagit sig ett nytt skinn: man måste skratta åt allt, galghumorn var den räddande oasen.

Hundarne skällde, signalhornen smattrade och skott smällde. Det gick över som orkan, och allt var förbi en timme, slutligen båtarne stucko fram om vasskanten igen och den första visade sig lastad med en väldig älgtjur med lövruskor i hornen!