United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och nu hördes röster utanför och rasslet av klackjärn emot bergknallarna, och mellan balsaminerna i fönstret såg Carlsson ute i månskenet två manshamnar med bösspipor uppöver axlarne och packningar ryggarne. Rackan skällde i farstun, och straxt öppnades dörren till stugan.

Väl är den älskade vännen med tusen fibrer fästad vid det sörjande hjärtat, och alla dessa fibrer blöda, sammanvarons ljuva lycka plötsligt avbrytes; men egentligen avlägsnar sig blott föremålet för att träda framför oss, uppöver oss i egenskap av en blid, ledande skyddsängel; och i den himmelska luft, vari han höjer sig, framlyser först hans sanna ovanskliga natur.

Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar. En sång, en psalm av David. Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, vill min ära. Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden. Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen. Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Mor i Sutre, ovan vid farten, stack handen halvvägs efter tömmarna. Något måste sägas. Träsken är redan återvänd, sade mor i Sutre. Det blev inte långvarigt , norr ut? Han drog in tömmarna, han knep ihop ögonen och visade tänderna. Nej, det är dåligt uppöver, dåligt, dåligt, dåligt. Osäkert med. Det är allt det där folket som bruksförvaltarn bådat upp till timmerhuggning.

Och nu hördes röster utanför och rasslet av klackjärn emot bergknallarna, och mellan balsaminerna i fönstret såg Carlsson ute i månskenet två manshamnar med bösspipor uppöver axlarne och packningar ryggarne. Rackan skällde i farstun, och straxt öppnades dörren till stugan.

Vägen gick under hasslarne uppöver en bergknalle och över den hängde ännu en högre gråstensvägg bevuxen med tallar och som han aldrig besökt. Lockad av nyfikenhet klättrade han upp mellan ormbunkar och hallonsnår och stod snart uppe en gråstenshäll, vilken ett sjömärke var upprest.

Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält; du timrar vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram vindens vingar. Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare. Du grundade jorden hennes fästen, att hon icke vacklar till evig tid. Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.