United States or French Guiana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand, och göra barmhärtighet med våra fäder och tänka sitt heliga förbund, vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham, Han ville beskära oss att tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand, ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.

Våra fäder i Egypten aktade icke dina under; de tänkte icke dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet. Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig. Han näpste Röda havet, att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken. Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ. Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, du rädda mig. Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst. Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

Det ursäktas mig, om jag af denna mina motståndares oenighet snarast finner mig styrkt i min mening, ty, under det att det åtminstone är en möjlighet, att de alla kunna hafva misstagit sig, är det deremot logiskt otänkbart, att de alla kunna hafva rätt.

Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn. Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren. Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes. För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf. Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig.

Det vilda skratt och det lamaragschugojim, som det mordiska helgonet utstötte, när det lyckats tag om sin motståndares strupe, övertygade Klemens, att den ene av kämparne var Simon, och påminde honom, tillika med den smärta, han kände i sin hals, om det ohyggliga uppträdet i grottan och om den dödsfara, vari han nyss svävat. Fasan kom hans blod att stelna.

Kom, herr Gyllendeg", ropade nu befriaren och trädde nära, att han nästan rörde vid sin farliga motståndares käpp, "kom, vi ha hela hans tjufband i ladan. Tviskinn och brända bullor! Det är bättre, att ni hjälper oss fängsla dem, än att ni står här och gör ingenting." Längre bibehöll herr Gyllendeg icke sin besinning.