United States or Colombia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och nu var det väl att Ante lagt minnet lärdomen han fått när det rörde bångstyriga renar, och att han af vana och behof blifvit beslutsam och snabb i vändningarna. Ante grep till det räddningsmedel, som Mattis lärt honom. Han gled ner ur akkjan och svängde den raskt öfver sig som ett skyddstak.

Båda dagar och veckor hade gått sedan den förmiddag tidigt våren Frostmofjällsbarnen skildes från deras gamla vänner Mattis Klipp-lapparna. Både Ante, Maglena och Månke hade innan dess fått vara med om att kasta lasso, mjölka, packa ner tält samt husgeråd och mat, i rader af akkjor, som stodo och väntade. Ante han hade fått sig en renskjuts, som var rolig men höll att bli farlig.

Tog hennes hand, sprang upp som en raket, slog ena foten i stugutaket och handen i golfvet och drog en minut i denna sväfvande ställning henne knä och kysste henne, utan att hon hann göra en enda rörelse till sitt försvar! De omkringstående skrattade. De dansande likaså. Mattis anlete glödde.

Han fick nämligen tillåtelse att sätta sig opp i en akkja. En, ändå för from ansedd renoxe spändes i linan. Mattis själf lämnade tömmen af renskinn i Antes hand. Och nu blef han undervisad om huru han skulle sköta körrenen och använda tömmen, med kast till höger eller vänster om renens horn allteftersom man ville fram i nämnda riktningar där bästa snön fanns.

Mattis blod, jäsande och oroligt, sjöd vildt inom honom, och hans lilla skötesynd, svagheten, kom åter och svepte honom i sina ogenomskinliga slöjor, tog honom i sitt hägn och förde honom ut branterna... Hon, den fula flickan, måste hem till sitt före tolf, och Matti hörde ej mer henne, hon bad honom följa med bort. Tvärtom, han stannade qvar.