United States or Estonia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Fröken Margit lät den senaste missromanen sjunka ned i knät, och såg tvärs över rummet, där hennes intet ont anande moder var sysselsatt med att sticka en magvärmare. »Mamma!» sade hon, utan ringaste förberedelse. »Jag är förlovad nu!»
Man trängs i en grupp vid dörren till terrassen, och ur den gruppen tumlar fram en pojke, varm och röd, icke av dans och lek, utan av sårad manlig stolthet, kränkt i djupet av sitt unga hjärta. Kamrater ta emot honom, man frågar och undrar: vad är det? Och han svarar: Det var hon, Margit! Jag kom fram och bockade mig och bjöd opp henne och då svarade hon: Jag dansar inte med småpojkar!
’Min bästa Sven’, sade jag. ’Med tanke på de omständigheter, under vilka vi förlovade oss, så tillät jag mig tro, att du snarast torde vara tacksam för att ibland få slippa mitt sällskap.’ Då teg han en stund och bara såg på mig. Så tog han mina händer och sade: ’Margit! Sedan dess har mycket förändrats.
Har ni lust?’ Nu smålog han litet besvärat. ’Man skall inte skämta med sådana saker, fröken Margit’, sade han. ’Jag skämtar inte’, sade jag, ’det är mitt blodiga allvar. Vill ni?’ ’Menar ni verkligen allvar’, frågade han tvivlande. ’På hedersord’, svarade jag. ’Fröken Margit!’ sade han då dröjande, efter att ha funderat en stund. ’Det är en högst oväntad situation.
’Jag är rik också’, upplyste jag naivt. ’Jag lyckönskar er, fröken Margit’, sade han. ’Och dessutom är jag kär! I er!’ Gud, så överraskad karlen blev. Han formligen hoppade till, och jag undrar inte på det. ’Hur ... hur sa’ ni?’ stammade han. ’Jag sade, att jag är kär i er’, upprepade jag, ’och om jag vore som ni, så skulle jag gifta mig med mig, eftersom jag är söt, sympatisk, rik och kär.
»Det ... hm ... det kom verkligen ganska plötsligt. Jag visste inte ens, att du tog emot uppvaktning från någon av våra unga manliga vänner.» »Det har jag inte gjort heller», förklarade fröken Margit. »Den här har knappast sett åt mig ens förut, och han är förresten inte bekant i familjen.» »Men kära Margit » »Det är inte lönt att gräla, morsan lilla. Han skall bli.»
Vi blevo närmare bekanta, och när jag fick fullkomligt klart för mig, att han var just precis den enda karl som jag skulle vilja ha, så beslöt jag att göra honom kär i mig.» »Det var nog inte lätt», förmodade Fille. »Nej, det var verkligen ganska svårt», medgav Margit oväntat nog. »Svårigheterna gjorde mig naturligtvis bara ännu mera pigg på saken.
Han såg på mig med ögon som om jag varit något slags underdjur. Jag har sällan sett någon så förvånad människa. Men han fattade sig ögonblickligen och svarade på sitt allvarliga sätt: ’Ja, fröken Margit, ni är verkligen mycket söt!’ ’Vad tycker doktorn i övrigt om mig?’ Han skruvade sig litet, och kikade ur ögonvrårna. ’Hm ... ni är en i mitt tycke ytterst sympatisk ung dam.’
»Därför att dom flirtade så skarpt på Styrsö i somras», upplyste Fille tillmötesgående. Margit rodnade litet, men låtsades inte höra. »Jag är gränslöst kär i honom», sade hon drömmande. »I Blixt?» frågade den vetgirige Fille. »Var inte näsvis du, odåga! Mamma! Jag är gränslöst kär i Sven, i herr Andersson.» »Jag kan förstå det, eftersom du sagt ja till honom.» »Jag har inte sagt ja, kära mamma.
Dagens Ord
Andra Tittar