United States or Bhutan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Kanske kryper han golvet i en koja och får hugg och slag, medan jag här sitter vid mina skattkistor, som jag till ingenting kan bruka. Kanske har han det gott och leker och växer bland vänliga människor till en hjälte, inför vilken Ulv Ulvssons söner komma att buga till marken.

Han »talte svenska som en Pyttisbo och drack brännvin som en borstbindare, att nog var han riktig alltid». Och kryper gubben Kuggas till kojs och somnar fläcken in det lugna samvetets hufvudgärd för att nästa morgon vakna till en ny verkdag.

Himmeln är mulen, luften tung; man väntar ett oväder. Jag törs ej till sängs; tillbringar två timmar med brevskrivning. Krossad av trötthet kläder jag av mig och kryper ner mellan lakanen. En förfärlig tystnad råder i huset, när jag släcker lampan. Jag känner att någon bespejar mig i dunklet, snuddar vid mig, trevar mitt hjärta, och suger.

ung du är! Inte är det vackert, när träden äro gröna; det är ju en gemen färg och det där blåa sen himlen det är ju elemenskat banalt; det där har jag sett nu i många Herrans år och alltid är det detsamma! Jag kryper därför in och lägger mig här, snart det lider åt sommarn, för jag tål inte värmen. Och du finner dig här! Förträffligt!

Markisinnan har dragit sig ner mot vänstra avantscenen. Hon kastar med vänstra vaden sitt släp ut i kulissen, faller knä och knäpper ihop händerna. Ni dödar honom icke, när jag ber er; icke sant? Jag dödar honom! Jean börjar nu backa uppåt spisen och markisinnan kryper framåt knäna under följande dialog: Nej! Jo! Nej! Jo! Nej! Jo! Nu har man gått för fullt ända upp och nu måste man vända.

Jean lägger släpet i position med sin vänstra fot och backar ner åt vänstra avantscenen under det markisinnan kryper efter honom; det är en högst spännande scen, ty man väntar varje ögonblick att se klänningslivet brista och skilja sig från kjolen, men det går lyckligt och väl, tills Jean störtar ut genom dörren.

Byggnadens fyra flyglar, en våning höga, innesluta en fyrkantig gård, och mitt denna står ett uthus i kupolform, en efterhärmning av Tamerlans grav i Samarkand. Takåsens struktur och beläggning med kinesiska tegel erinra om yttersta Orienten. En apatisk sköldpadda kryper stenläggningen och försjunker bland ogräset i ett nirvana som förlänges i oändlighet.

Bliv kvar, om du vill! Krossa din framtid, din mors förhoppningar, det rör mig icke. Men det skall du veta hon gick ett steg emot honom, och i superbt övermod kastade hon huvudet tillbaka och lade de bara, starka armarna i kors under bröstet att varken du eller någon annan kan hålla mig borta från honom. Stänger du in mig, kryper jag ut genom ett råtthål. långt har det alltså gått med dig!

Synderskan har känt medlidande med den man, som just övergivit sin äkta maka. Bragt till tiggeri, ännu en gång, anropande barmhärtigheten genom en kvinnas förmedling, börjar jag ana tillvaron av en osynlig hand som styr händelsernas oemotståndliga logik. Jag kryper ihop för stormvinden, besluten att resa mig nytt. En vagn kör mig till Saint-Louis-sjukhuset.

Och det skall komma en tid, hatet bryter fördämningarne och våldet tager det man nyss bad om i rättvisans namn. Och kanske skall mordengeln Ett lätt skri! Det högg till i bröstet. Jag ser upp. Ah det var ju blott en inbillning. Båten hade gjort en svår öfverhalning och den lilla missen hade blifvit skrämd. Nu kryper hon åter samman med ett litet småleende öfver sig sjelf.