United States or Morocco ? Vote for the TOP Country of the Week !


Drypen, I himlar därovan, och skyarna låta rättfärdighet strömma ned. jorden öppna sig, och dess frukt bliva frälsning; rättfärdighet låte den ock växa upp. Jag, HERREN, skapar detta. Ve dig som vill till rätta med din Skapare, ja, ve dig, du skärva bland andra skärvor av jord!

Efter denna hvilodags slut skulle sålunda skapelsen begynna nytt, han " skapar nya himlar och en ny jord" och ett nytt menniskoslägte . Man skulle ju kunna invända, att de troende dock äro "en ny skapelse," och att han sålunda fortsätter att skapa äfven nu.

Från den dag våra fäder avsomnade har ju allt förblivit sig likt, ända ifrån världens begynnelseTy när de vilja påstå detta, förgäta de att i kraft av Guds ord himlar funnos till från uråldrig tid, ock en jord som hade kommit till av vatten och genom vatten; och genom översvämning av vatten från dem förgicks också den värld som fanns.

»Skynda åstad, min vän, lik en gasell eller lik en ung hjort, upp de välluktrika bergenDetta är Jesajas, Amos' sons, syner, vad han skådade angående Juda och Jerusalem i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid. Hören, I himlar, och lyssna, du jord; ty HERREN talar. Barn har jag uppfött och fostrat, men de hava avfallit från mig.

Och jag skall göra alla mina berg till öppna vägar, och mina farvägar skola byggas höga. Se, där komma de fjärran ifrån, ja, somliga från norr och andra från väster, somliga ock från sinéernas land. Jublen, I himlar, och fröjda dig, du jord, och bristen ut i jubel, I berg; ty HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta.

Det byttes ej Ett brutet ord, en vingad suck af oss; Men den lätta brygga, bägges blickar Emellan våra hjärtans himlar slogo, Gick kärleken, i tusen former klädd, Att växla njutningar och växla boning.

skall jag än, när mina dagar flytt Och kullen hvilar grön uppå mitt stoft, Men stjärnorna min fria ande bärgat, skall jag än från världens sköna ljus, Från Gud, från himlar och från änglar Att drömma mig vid Minnas purpurläppar. I öster stiga svarta skyar opp, Bebådande en lång och stormig natt.

Underliga hafver Herren ledsagat mig hit till min herra och åter till mina fäders land, han skall icke nu förlåta mig. Skulle icke hans makt förmå att frälsa hans folk. Underliga äro hans verk. Hans makt hafver skapat fästen och himlar, och hans mildhet hafver icke aktat för ringa att göra det silkeslena hullet barnets kind.

Ho löser våra skulders band, Ho böjer af din starkhets hand Och stäcker, Gud, din aga, Där, nådens konung, själf ej du Till mildhet vänder om ännu Och vill ditt straff förtaga? Du bär en faders ljufva namn, Du öppnat oss en broders famn I Jesu famn och sköte; Full är all världen af din nåd, Att allt förlåta har du råd, Fast jord och himlar bröte.

Det föreföll dem, att guldvalvet delade sig över dem, att de sågo upp i kretsande himlar, som oupphörligt öppnade sig för nya och högre ända upp till den rundel av vingar, där tre eldslågor hoprunno i ett vitt och stilla ljus. Och för ingen var det eviga, härliga ljuset skönare än för den, som hade följt mörksens stigar och länge sett nedåt.