United States or Algeria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag är inte tillräckligt hemma i lanthushållningens hemligheter för att veta vad farmaren skulle använda hålet till. Men jag förmodar, att det var nödvändigt för honom att ha det. Han behövde det antagligen i utövningen av sin verksamhet, och jag tror, att hål i jorden ha ett särdeles stort inflytande på jordbrukets sunda utveckling.
Den röda kapotten vinglade melankoliskt på hennes huvud. Hon sade ingenting. Hon var van att gå sin väg utan mycket konversation, och här fanns ju för resten ingenting att säga. Det enda ord, som träffade spiken på huvudet, hade sagts av den eleganta damen i den röda plymen. Jag förmodar, det är på det viset det känns för gamla skalder som utvisslas av yngre kolleger.
Det är för mig likaså svårt att afgöra från hvem af mina föräldrar jag har ärft mina literära intressen. Men jag förmodar att likasom jag har mina anletsdrag och hufvudets form från min far, men ansiktsfärgen från min mor, så äro också mina själsegenskaper arf från bägge, känslolifvet arf från min mor, förståndslifvet från min far. Jag ser att jag blifvit mycket vidlyftig.
Därmed var John borta ur denna historia. Jag förmodar, sade Laura, att Örebrotåget, som går fortare, måste vara närmare Stockholm än det andra, då de mötas. Brink tänkte, och så sade han: Stockholmståget, som går långsammare, är närmast, ty det har ju inte hunnit så långt från stationen. Nej, ingen har rätt, sade Nykvist. Det är ju så enkelt.
Pater Padilla, en av katolska kyrkans och Sigismunds djärvaste emissarier i de nordiska länderna, fann för gott att tillsvidare skona ett nyttigt redskap och svarade kallt: Konungen har de bästa avsikter med Finland, och mina avsikter kunna icke vara andra än konungens. Berätta mig hellre något om den kust och det folk, dit vi nu blivit kastade. Jag förmodar ni känner den.
Jag förmodar att hvar och en, som talat till eller skrifvit för allmänheten, ibland har önskat, att alla skulle lämna hvad de hade för händer och ett par minuter höra på honom. Jag har en sådan förnimmelse denna morgon, därför att jag tror att en allvarlig fara hotar vårt lands folk och framåtskridande endast på grund däraf att den stora massan bönderna och löntagarna icke förstår penningfrågan.
Jag förmodar, att Julianus.... Tyst! Nämn icke det namnet! inföll Karmides och såg sig omkring. Fördömde tinningsmed! ... Hur var det,min Karmides: är jag ej i dag utbjuden till din lantgård? Det föresvävar mig några ord ur din gudomliga mun om gröna träd och britanniska ostron. Alldeles. Men Myro och Praxinoa? De följa med. Härligt!
Att jag är en lampa det sen J alla, att äfven jag någongång lyst, det tron J utan att jag behöfver säga det, och ehuru J sen, att jag endast är af simpel lera, så förmodar jag att J icke derföre ansen mig för ringare, ty J veten väl att den simplaste lerlampa kan lysa den vise, under det den slösande oduglingen bränner doftande oljor i dyrbara gyllene käril.
Annars skulle vi måhända fråga: huru ser det ut vid denna timme i Aten? Men jag förmodar, att ingen av oss faller så platt ifrån Olympen ned på den usla jorden. Således: en skål för Aten! Må det försvinna från jorden! Och taga våra fordringsägare med sig! Aten! Vad är Aten? En skål för jorden! Må hon sedan sönderfalla i atomer! Må hon försvinna under våra fötter!
Harmen i ömhet löste sig opp, en tår, som i ögat Fyllde sig långsamt, doldes ej mer, och sakta mot tärnans Skuldra hon lutade ned sitt lockiga hufvud och talte: "Visst långt mindre, än själf du förmodar det, goda Johanna, Känner du mig och förstår, hvad mitt innersta tänker och drömmer.