United States or Caribbean Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ja, jag tycker, att pojkarne inte får pris fisken, och något fel är det väl någonstans, var det nu sitter. Gumman plockade bordet och tänkte nog det var annat ärende till stan än fisken. Hm! sa hon, Carlsson är väl artig och hälsar professorn ? Jo, det gör jag nog, om jag får tid, för han har ändå glömt en buteljkorg här...

För många af Barnavännens läsare är nog fisken å vår teckning en ny bekantskap, äfven om han hört själfva namnet uttalas i ett annat sammanhang. Ty ordet " Näbbgädda " säges, styggt nog, inte bara om fisken. Näbb-eller horngäddan kalla vi fisken å vår teckning.

Han var lätt att känna igen silverhjälmen med den gyllene fisken och det fladdrande håret. Ju närmare han kom, dess präktigare blixtrade också hans väringekläder av de dyrbarheter, som syntes honom för lätt vunna att spara , men som ändå voro honom för lockande att icke bära.

Detta var för långt och för häftigt, att Svärdsbron, som ännu bara var vid kaffepåsen, efter att den fula fisken var lämnad i sticket, tog varan i handen och vägde den. Tjugufyra skilling banko; fram med pengarna, gubbe lilla, för här är ingen kredit! Och dosan! Eller vill du ha det i truten med detsamma?

När vattnet eftersommaren blir värmt i vikarna, går nämligen iden upp att bada som det kallas. Vid denna tid hållas utkik i uddarna från trädtoppar, och när observatorn märker, att det lever i vattnet, varskor han kamraterna, som nu komma med sina flata ekor från båda uddarna, årlommarna väl omlindade med ullstrumpor att icke fisken skall skrämmas.

Sjön, som är kustbons egentliga åker, ger sin rikaste skörd först , när den sparsamma växten några stenbundna tegar kring hans hydda längesedan blifvit inbärgad, och hans friska lif bland vågor och vindar börjar , när septemberstormarna drifva fisken i land och göra nätet och noten lönande.

Men det var bara förstgången, som ringde, och man hade god tid sig. Madam Flod gick därför upp till prästgården med badfisken. Pastorn satt och rakade sig ännu och var vid vresigt lynne. Rart främmande i kyrkan i dag, när man får se Hemsöborna, hälsade han och lade rakskrapet pekfingret. Carlsson, som burit fisken, fick emellertid ut i köket och ha sig en sup.

Att de också alltid skola komma hit till förargelse." "Inte behöfs det några stora anrättningar. Bara man har mat. De måste ju förstå, att man inte landet alltid kan vara försedd." "Om man helst hade fisk. Men när nu också fisken åts upp till middagen, hvarenda stjert." "Vi ge bara kall mat och filbunke." "Nog skulle jag veta ännu ett råd." "Och det vore?"

När modren dog, man sade att hon blivit ihjälslagen under en stark vinter, när fisken blev borta, upphörde all matlagning, och systrarne flydde, bröderna flydde, att slutligen Alrik blev ensam med den gamle, som numera aldrig talade. Det var efter den tiden han började lära sig leka själv, utan leksaker, som han aldrig sett, utan lekkamrater, utan lekplats och utan att kunna några lekar.

Därmed var sonens jaktlusta något släckt, ty att fara ensam sjön var icke roligt; och i brist sällskap slöt han sig till de andra arbetet. Rundqvist fjällade han med större svårighet, för den fisken var både ful och gammal, men han fick också honom snart i sump.