United States or Tunisia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Högst upp under den sotade takåsen hängde garn och fiskredskap på bjälkarne; därunder voro bräder och båtbord stuvade till torkning; lin- och hamphärvor, draggar, smidesjärn, lökknippor, talgljus, matsäcksskrin; på en tvärbalk lågo nystoppade vettar i en lång rad; på en annan voro fårskinn kastade; från en tredje dinglade sjöstövlar, sticktröjor, linnen, skjortor och strumpor; och mellan balkarne gingo brödspett med hålkakor, käppar med ålskinn, störar med långrevar och stångkrok.
Fru Ahlholm satt i soffan, vid och bred i full paryr: på hufvudet en hvit mössa, från hvilken breda sidenband hängde ned på axlarna, i öronen guldringar med långa hängen, hvilka prydligt svängde och dinglade på halsen hvar gång hon vände på hufvudet.
Plötsligen hörde han hundskall och såg en skorstensrök, varav han slöt, att det underbara slottet låg i närheten. Och då han kom närmare, såg han snart två långa skorstenar sticka upp ur ett moln av lönnar, vilkas näsor dinglade för aftonvinden och skramlade som ärter i en torkad gåsstrupe pigorna bruka nysta tråd på.
Men över de unga granarne kom en fågel flygande, långsamt och knägigt som en uggla, med slokiga vingar, och strax därpå kom en till. Knorr-orr-orr-vip! hördes det i luften, och så pang! pang! ur båda bössorna, ur vilka haglen och röken stodo som kvastar. Det knastrade i en björks kvistar och en morkulla dinglade ner ett stenkast från Carlsson.
Hala styvt! kommenderade Rapp, och Carlsson höll an. Ut på saxen dinglade nu pastorns slappa kropp, som förlängde sig otroligt som en hängds. Fira! kommenderade Rapp igen. Håll an bara! Men Carlsson hade redan släppt och pastorn låg som en hög i nässlorna, dock utan att ge ett ljud ifrån sig.
Men när han väl kommit i sängen måste han rusa upp igen för att kasta upp fönstret. Han satte sig på fönsterkarmen och dinglade med benen. Han drog av sig förlovningsringen och stoppade den i mun. Han blundade, lutade sig baklänges ut och lät tungan leka med ringen. Och tänkte på Elsa. När han blivit riktigt genomkyld, kröp han till kojs.
»Nu ska vi å-håka i alla fall», lallade han och dinglade ostadigt med beslutsamt ut genom porten. Hur han kom upp på kuskbocken vet endast han själv och hans skyddsängel eller hans skyddsängel och han själv, för att nämna dem i rangordning men dit kom han, och plötsligt väcktes den sovande skinkmärren av ett rapp. »Opp och hoppa, gamle stridshingst», lallade Erlandsson och åter ven piskan.
Hala styvt! kommenderade Rapp, och Carlsson höll an. Ut på saxen dinglade nu pastorns slappa kropp, som förlängde sig otroligt som en hängds. Fira! kommenderade Rapp igen. Håll an bara! Men Carlsson hade redan släppt och pastorn låg som en hög i nässlorna, dock utan att ge ett ljud ifrån sig.
Men över de unga granarne kom en fågel flygande, långsamt och knägigt som en uggla, med slokiga vingar, och strax därpå kom en till. Knorr-orr-orr-vip! hördes det i luften, och så pang! pang! ur båda bössorna, ur vilka haglen och röken stodo som kvastar. Det knastrade i en björks kvistar och en morkulla dinglade ner ett stenkast från Carlsson.
Hon såg liten ut, liten och späd. Hon satt på bordskanten och dinglade med benen. Hon frågade: Är det svårt att vara ensam? Det var icke gäckeri i frågan, icke heller medlidande. Det var ungefär en vanlig fråga. Hur mår ni? Har ni det bra? Abraham började en lek med hennes nakna fötter. Han lekte hök och duva. Och hon upprepade sin fråga: Är det svårt att vara ensam?