United States or New Caledonia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Rosa talte mycket om sin släktinge och sin vistelse hos henne; med hvilken ömhet hon blifvit bemött, huru mycket hon fått lära af henne och de ädla människor, som hon hos henne sett och lärt känna, huru viktigt det vore äfven för mig här tystnade hon och fullföljde icke sin mening. Ve, ve, min herre, att jag litet sett utåt från min blomstergård och litet lärt känna människorna och världen!

Där stod en atmosfär af själfviskhet och flärd omkring dem alla. De talade mycket och högt om konst och frågor, alla sökte proklamera hvar sin lilla kåltäppa som kulturens förnämsta nyodling, och sneglade föraktfullt till grannens blomstergård eller potatisland.

Den kalla, stumma frosten gick öfver hennes hjertas blomstergård och tog dem alla, hennes friska blommor, efterlemnande denna kyla som liknar dödens... Hon hörde ej mer, såg icke. Häftigt ryckte hon den lille till sig och vände om, utan ett ord. Barnet tryckte hon fast mot sitt bröst och gick till stranden. Der steg hon tung och styf i båten och rodde osäkert än hit, än dit sjön.

Kejsarinnan log med mildhet Och fann godt begynna åter: "Ofta, ofta har jag skattat deras lycka, Som ett mindre rike styra, Blott en ringa krets, som lätt ett vaksamt öga Mäta kan och öfverskåda. Hvilken sällhet att till alla kunna hinna, Kunna ordna alla brister Och en liten blomstergård af frid och lycka Blott med hjärtats vilja skapa!

Sagdt; och till Nadeschdas sida hunnen, Lämnade han tyst den gamle, flydde, Lik en skugga, dyster, bort i fjärran Och försvann i obekanta öden. Hvilken sällhet att till alla kunna hinna, Kunna ordna alla brister Och en liten blomstergärd af frid och lycka Blott med hjärtats vilja skapa!