United States or Slovakia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hwand thêr send fêlo fêrlandeska thrêja ånd blommen thrvch tha stjurar mith brocht. Alsa thju dânte vsar burch is, send alle ôthera; thach vs-is is thju grâteste; men thi fon Texland is tha aldergrâteste. Thju tore fon Fryasburch is alsa hâch thåt hju tha wolka torent, nêi thêre tore is al et ôthera. By vs vppa burch ist alsa dêlad. Sjugun jonge fâmna wâkath by thêre foddik.

Sahwersa thêr ênis imman wêre sa årg that i vs gvng vrrêde by tha fyand, pâda ånd to pâda wes, vmbe vsa flyburga to nâka, jeftha thes nachtis thêrin to glupa, tham wêre allêna wrocht ut Findas blod. Him skolde mån mota barna. Tha stjurar skoldon sin måm ånd al sina sibba nêi en fêr êland mota brånga ånd thêr sin ask forstuva, til thju-r hyr nên feninige krûdon fon waxa ne müge.

Wy mügon Wr.alda êvg thank to wya thåt hi sin gâst sa herde in vr vsa êthla heth fâra lêtn. Vnder hira tid heth Finda âk en skrift utfvnden, men thåt wêre sa hâgfârende ånd fvl mith frisla ånd krolum, thåt tha afterkvmanda thêrof thju bitjudnese ring vrlêren hâve. Afternêi håvon hja vs skrift lêred binoma tha Finna, tha Thyrjar ånd tha Krekalander.

Tha alda ånd årma wildon wither êne Moder , men thåt jongkfolk, thåt fvl strêdlust wêre wilde ne tât jeftha kåning .

Hjud ne kv ni thvrade ninman ne bilywa, ånd alle wêron blyde, that hja bûta wêre, bihalva wif ånd bern hêdon wi ella abefta lêten, thach wi wêron to lêden mith liftochtum ånd orlochtuch. Friso nêde nach nên fretho. Tha wi by tha alda hâve kêmon gvnger mith sina drista ljudum to ånd skât vnwarlinga tha brônd inna skêpa, thêr-i mith sina pilum bigâna kv.

Tach thâ tha forsta sagon thåt hja hjara rik vrljasa skolda, thâ jêvon hja thåt folk frydom ånd kêmon to my vmb-en êsega bok. Thach thåt folk was nên frydom wenth ånd tha hêra bilêvon welda nêi that ir god thochte. Thâ thi storn wr wêr, bigoston hja twispalt among vs to sêja. Hja sêidon to min folk that ik hjara help anhropen hêde vmbe standfåst kêning to werthande.

A Brittannja wêron rju fêlo manna, tha lith wiva, thâ tha Gola that wiston, lêton hja alwêis manghêrtne skâka ånd thessa javon hja tha Britne vmb nawet. Thach al thissa manghêrtne wêron hjara thjansterum, thêr tha bern fon Wrâlda stolon vmb-ar an hjara falske drochtne to jêvane. And ho wi thêr thrvch al vsa sûderlanda ånd Brittanja anda Gola vrlêren håve.

Thach sêid-er nimman hovat thit to dvande fori ennen ôthera hit ne sy, thåt et bi mêne wille jef ut ljavade skêd. Hi lêrde thåt nimman in hjara wand machte frota vmbe gold her silver ner kestlika stêna, hwêr nid an klywath ånd ljavde fon fljuchth. Vmbe jow manghêrta ånd wiva to sjarane, sêid-er, jêvath hjara rin strâma ênoch. Nimman sêid-er is weldich alle månniska mêtrik ånd êlika luk to jân.

Men hwat is thêrut bern. Êvin blyd as-t sêd thêra goda krûdum fon vnder ne grvnd ut vntkêmth, thåt avbêr sêjed is thrvch goda ljuda by helle dêi, êven blyd brength tyd tha skâdlika krûda an-t ljucht, thêr sêjed send thrvch bosa ljuda in-t forborgne ånd by thjustrenesse.

Wi skoldon men mith helpa, sêkur skolde vs thåt nên skâda navt dva. Wi moston wel swika, ånd Nearchus wiste ella pront to birjuchte thåt wi inna Middelsê lêide êr thrja mônatha forby wêron. Tha Alexandre fornom ho-t mith sinra onwerp ofkvmen was, wårth er sa vrmêten thåt er tha drage strête utdiapa wilde Irtha to-n spot.