United States or Liechtenstein ? Vote for the TOP Country of the Week !


Låt den tvärviggen vara, sade kamraterna, när de märkte huru bedröfvad hon var öfver Hannas halsstarrighet. Du ser ju, att hon föraktar oss allesamman och helst vill slippa vårt sällskap. Men Bella kunde icke låta henne vara i fred, hon drogs af en oförklarlig sympati till den trumpna, skygga flickan.

Det gav honom ett tycke av kvinnlighet, som underligt stred mot de tunga och stora lemmarna. Men var gång håret flög i sär blottades en bondes rynkiga och trumpna ansikte. Han såg bort över skären, där själarna knuffades om det bästa sovstället eller stodo upprätta i bränningen och spejade efter ett isflak, som kunde bära dem till havs för vintern.

Han trevade under vapenrocken det stycke av Sankta Klaras mantel, som han alltid bar fastsytt vid fodret, och fortsatte med samma halvt trumpna, halvt hotande röst: Att stå här stark nog att lasta hälleberg ryggen och bara känna tyngden av sina egna tomma armar... Plågorna i dödsriket äro vila mot ett sådant kval.

Sju och tjugu djurkroppar voro nu upphängda i träden, och asfåglarna skyndade sig från bordet och slaktställena för att hugga ut deras ögon. en gång började ett allmänt ropande och sjungande, liksom om blodlukten hade försatt de nyss bistra och trumpna bondeskarorna i vildaste yrsel. Det var dock icke enbart det myckna blodet, som hade en sådan verkan.

De begynte feja i vråarna och hissa kitteln, under det att de sågo . Hönsen lupo kacklande utefter väggarna, och stickor, barkbitar och halm yrde högt upp. I den täta röken vände sig de dansande. Den knappa dagern föll och trumpna och hoptryckta ansikten, men försvann sedan åter igen lika hastigt.

Tänker du låta detta fortfara ännu dessa fyra veckor, tager jag min Mats ur skolan. Jag kan ej fördraga dessa sura miner och denna trumpna tystnad dag ut och dag in. Ett ordentligt gräl vore mera i min smak. Och ännu en sak, Hanna. Om du inte rättfärdigar dig, misstänker jag, att några, jag säger icke hvilka, komma att försöka dig relegerad.

Mörk i sin gungstol satt den ädle majoren och förde Ofta till trumpna läppar sitt glas, ohugnad af drycken, Medan af ledsnad mätt och bekymmer hans åldriga maka Glömde sitt te och försmådde den ren halft svalnade koppen. Men afsides och skymd för de goda föräldrarnas blickar Dröjde, med pannan sänkt mot handen, den unga kaptenskan, Nu af den bittra saknadens tröst hugsvalad allena.

Hon gnagdes af detta tysta missnöje, hon väntade en straffpredikan. Men denna trumpna tystnad var straff nog. Hon hade endast att vara tålig. Godt eller ondt det låg allt i hans hand. reste han sig, kom emot henne och räckte fram sin hand. Försoning! sade han blott, och med tacksamhet såg hon upp i hans ansikte, som log barnsligt och godt. Hon lade sin hand i hans, och var freden sluten.

Ibland gick det, Hanna var det humöret, ibland fick hon endast korta, trumpna svar eller ett halft ovänligt: låt mig vara i fred. Det oaktadt tröttnade Bella ej att försöka vinna henne. En oförklarlig sympati drog henne ständigt till Hannas sida, och kamraterna sågo med afund huru hon allt oftare föredrog hennes sällskap framför deras.

Han talade en gång om gamla florentinska porträtt. Han tycker om de gamla mästarnas sätt att återgifva sina modeller. De konstruerade icke. Var det en gammal fältherre med en mycket lång näsa, afkortade konstnären icke en hårsmån den näsan, såg den än löjlig ut; han gaf den också utan betänkande samme fältherres sura, trumpna min till sällskap.