United States or Jamaica ? Vote for the TOP Country of the Week !
Utanför stationen tog den medelålders herrn med New York Herald en droska och åkte direkt till sitt lands legation. Han gick rakt uppför stora trappan och stod snart inför ministern. »Nå, hur gick resan?»
När de gingo ut för att supera och passerade stora salen stannade amanuensen och visade på ett tomt bord till höger om en påbörjad medelålders man. På bordet låg ännu kniven bredvid ett broderat lakan, märkt med ett krönt namnchiffer. Där vilade han sist, gamle Tönnes, innan de svarte kommo och togo honom, sade han. De superade länge och drucko mycket; sedan följde sällskapet amanuensen på väg.
Nästa offer blev en äldre gentleman, som först noga förhörde sig om sedelns äkthet, och sedan så demonstrativt såg sig om efter en poliskonstapel att Ansén fann sig föranlåten att försvinna i folkhopen för en stund. Nummer tre var en medelålders dam, och hon blev genast intresserad.. Men hon vägrade envist att ta upp tjugu kronor ur väskan för att lämna dem i utbyte mot hundralappen.
Sjuksängen torde han knappast någonsin hafva intagit utom en gång för något mer än tio år sedan, då han bröt sitt ena ben, och nu sednast kort före sin död. Denna friska kropp sökte han genom öfning hålla i godt stånd. Som yngling och medelålders man tog han flitigt sjöbad; vintertiden löpte han ofta på skidor, sommartiden åter gjorde han fotvandringar och rodde gerna.
En kraftig, medelålders herre i soutane och tonsur, som just nu betänksamt, med två fingrar drog ut ett kort, satt överst vid bordsändan, och mittemot honom en annan, som vände ryggen till ingången, med lång, pudrad hårpung i nacken. Mellan dem vid bordets långsidor sutto de fyra gamla damerna, två på var sida.
Det tyckte han inte om. Det påminte om klockargården. Och så åkte de. Kommo upp till en stor lindallé, körde opp på gården och stannade framför slottet. Det var verkligen ett slott från Dahlbergs Suecia, och det daterade sig från unionstiden. Från en berså hördes välbekanta smällar af brädspelsbrickor. Och derifrån framträdde en medelålders herre i slankiga hamptygskläder.
"Min herre vet inte ungefär vad som skulle passa?" fortsatte biträdet sin interpellation. "Hur i helsicke skall jag kunna veta vad ni har på lager?" fräste kamrern, vars blod nu började komma i svallning. "Slå in något för ett medelålders fruntimmer, vadsomhelst, hör ni vadsomhelst . Men kvickt skall det gå. Jag ämnar inte förnöta hela min nådatid här."
Sångaren var en medelålders man, sotig och klädd i skinn likasom de andra; de ord han sjöng, då djäknarne inträdde, voro följande: "Trolösa flicka, du har en fager hy, men du har ock ett ostadigt sinn; ditt hjärta vill jag likna vid en vinddriven sky, som far hela världen omkring."
En lång, medelålders herre inträdde. Han såg ut som om han nyss uppstigit från sjukbädden; ögonen voro infallna, han andades kort och tycktes ha svårt att
Länsman Spöqvist är en medelålders man med ett ansikte, som liknar ett sådant där av guttaperka, som vid minsta tryckning mellan fingrarne kan utsträckas på längden och bredden och grina i alla möjliga variationer.