United States or Myanmar ? Vote for the TOP Country of the Week !


Därför är det bäst att var och en lever fri för sig själv, sitt vis, och inte bråkar sönder'et för en annan. Man kan vara goda vänner ändå, och det är bäst . Det är allra ljuvast, när det är bra, och man gör inte sin nästa förtret. Albert runkade huvudet. Hon talar ur sin dröm, tänkte han. Emellertid fortfor hon: Och Gud vet väl bäst, hur han vill ha människorna, men inte begriper jaget.

De Vogüé är den förste, som propagerat den ryska romanen i Västeuropa, och man är frestad att i Bourgets frågeställning igenkänna ett problem, som oändligt ofta bearbetats af den ryska litteraturens romanförfattare och dramatiker: betingar kroppens förnedring med nödvändighet också andens? kan det moraliska jaget bestå oförkränkt midt i lifvets fulhet och fasa?

Hvarje ädel handling, hvarje andefullt ord, hvarje kärleksfull blick, hvarje ren tanke, hvarje uppoffring af sjelfvet, af jaget, af de egna intressena, är att slå in en spole uti den väfstol, en tråd uti den väf, hvaraf din evighetsskrud skall göras. Det är här , vi sitta i väfstolen, det är der , vi bära drägten.

Jaget är icke något ett sjelft; det är en mångfald af reflexer, ett komplex af drifter, begär, somliga undertryckta , andra lössläppta ! Ynglingens komplex var, genom många korsningar i blodet, stridiga element i familjelifvet, rika erfarenheter ur böcker och brokiga upplefvanden i lifvet, ett ganska rikt material, men oordnadt.

Menskorna voro ; det var en anpassningsdrift, hvilande beräkning och öfvergången till omedveten eller reflexrörelse. Som ett lamm mot sina vänner, som ett lejon mot sina fiender. Men när var man sann? Och när var man falsk? Hvar fans jaget? Som skulle vara karakteren? Det fans icke ena eller andra stället; det var med båda.

Inte såsom ett jag, hvilket afskuddat sig medvetandet om sig själft, men såsom det fullkomnade och fulländade jordiska jaget varder enligt den helige Frans af Sales den sanne kristne sistone krönt af Gud.

Han sökte ännu sin rol, efter som han icke funnit sin ställning, och derför fortfor han att vara karakterslös. Han hade ännu icke kunnat besluta sig för hvilka drifter som skulle undertryckas och hur mycket som af jaget skulle och måste offras för samhället, i hvilket han nu gjorde sig i ordning att inträda.

Det unga jaget, som utvecklats i ensamhet till ett medvetet tänkande och kännande väsen, såg sig plötsligt som medelpunkt i en värld full af under och famlade aningsfullt efter ett annat väsen att sluta sig till och förtro sig åt: en jämnårig like eller en äldre vän.

Förkrossad af Oihonnas och Hjalmars fall, erkänner han gudarnes seger, som är en högre världsordnings seger öfver det själfviska mänskliga jaget. Gudarne hafva icke slagit honom som i den grekiska ödestragedin i blind obeveklighet. Deras slag har afsett Fjalars uppfostran, ett luttrande af den ädla metallen från det själfviska slagget.

En frid, som intet kan störa, reser mellan oss och världen en mur, mot hvilken lifvets böljor brutna falla tillbaka. Raabe har ju inte sagt, att handlandet är fåfängligt, viljan af ondo. Han har inte, han anbefallde jaget att rycka sig lös från världen för att friheten, dragit den yttersta slutledningen och hänvisat den mystiska försjunkenheten som det eftersträfvansvärda tillståndet.