United States or Vatican City ? Vote for the TOP Country of the Week !
De nuvarande äro jemt tio, nämligen: Storbritannien, Holland, Belgien, Frankrike, Portugal, Spanien, Italien, Schweitz , en del af Tyskland och det mesta af Österrike . "Jernet" eller den fasta uthålliga romerska andan, Dan. 2, kunde sålunda ej riktigt "hänga tillhopa" med "leret," d.ä. de förslappade österländingarnas seder och bruk.
Den förde nämligen uteslutande tavlor av Brylander, Filbom och andra moderna mästare, vars namn ännu inte vunnit den klang i den nya världen som de, enligt innehavarens uppgift, hade på andra sidan Atlanten. En vacker dag syntes i New-York American en uppgift om att en ny Rembrandt upptäckts i Italien. Varför just i Italien? Säg det! Det låter mera konstnärligt än Holland.
Där träffade hövitsmannen på ett skepp från Alexandria, som skulle segla till Italien, och på det förde han oss ombord. Under en längre tid gick nu seglingen långsamt, och vi kommo med knapp nöd inemot Knidus. Och då vinden icke var oss gynnsam, seglade vi in under Kreta vid Salmone.
Tänker du inte på att äfven din kunskap kan vara bristfällig? Låt oss sluta, vi komma annars aldrig till saken. Vi ha blott en timme kvar tils båten går. Fortsätt då. Nå väl! Du frågade om jag reser ensam till Italien. Jag svarade: nej. Vill du veta med hvem jag reser? Ja. Det var just hvad jag ämnade tala om för dig.
Med en skrämd och menande blick på lakejen, som just försvann genom dörren, skyndade hon sig att säga: Men, Louis, hur kan du säga så? Du vet ju, att det är han, som skaffat oss alla våra segrar. Alla ? Nej, mamma. Han har gjort ett rätt lyckligt fälttåg på Paris' gator, ett annat i Italien och äntligen ett rätt onödigt i Egypten.
Solen höll just på att gå upp över uddarna mot Italien. Havet skälvde i lila och skiffergrått. De vita villorna färgades topasgula och vinröda; palmerna rasslade metalliskt i gryningssuset, och under deras stammar lågo druvblå skuggor. Den fete polisen följde mig till min dörr och avböjde det öl, jag föreslog att vi skulle använda min sista femfrancsare till.
Herre Gud, hvarför skall han, med alla sina lyckliga naturgåfvor, vara så falsk och dubbel så opålitlig och ombytlig! Alltid kommer jag till er, när jag är sorgsen. Ni har ju nästan aldrig sett mig glad. Men i Italien där var jag glad! Där skulle jag vilja lefva och dö. Så kom han till sitt älsklingstema, sina älskogshistorietter.
»Jag vet inte. Jag har tänkt en smul på att resa till Italien utåt hösten.» »Det måtte vara roligt att kunna göra såder alldeles som man vill.» Han liksom hukade sig ner när han sagt det och rodnade åter upp i det hvita håret. »Jag gör alltid som jag vill.» »Det vet jag jag jag hyser en rysligt stor beundran för fröken .» Det sista sades med en antydan om ett galant smil. »Ni känner mig ju inte?»
Överkommandot i Italien... Kan jag varken tacka dig eller din »vän» Barras för, avbröt han brutalt. Du vet mycket väl, att jag aldrig har velat veta av protektion. Om jag icke missminner mig, var det efter den 13 Vendémiaire, som du behagade kasta dina ögon på mig. Å, Bonaparte! hon slog förtvivlat ut med handen.
Kom ihåg nu stampade han i golvet av raseri vad du lät mig lida i Italien! Kom ihåg, hur jag tiggde dig om en smula ömhet, om en smula skonsamhet för min ära. Du hånlog åt min naivitet, du ljög för mig, du flydde för min kärlek, som du nu flyr för min vrede. Nu är mitt tålamod slut!