United States or Pakistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men hans förslag vann icke bifall af någon. Efter en äfventyrlig hemfärd befann sig expeditionen sent på hösten åter i Holland. Generalstaterna, som jämte prins Morits af Oranien deltagit i utrustningen af denna dyrbara, men alldeles fruktlösa expedition, beslöto sig nu för att icke vidare offra något på expeditioner i denna riktning.
Tåget från Hamburg hade naturligtvis haft direkt förbindelse till Rheine och Holland naturligtvis! och så står karlen och bedyrar motsatsen länge nog för att tåget till Holland skall ge sig av från spåret bredvid! Det var så att man kunde bli galen! Dömd att vänta sex timmar bara för det! Man skulle nästan kunna tro, att den där stationskarlen vore köpt och betald för att men nog med det.
Genom dessa köpmäns förenade krafter utrustades fyra fartyg, som år 1594 utgingo från Texel i Holland, med uppgift att genom en nordostlig genomfart finna vägen till Indien. Barents skulle enligt geografen Plancius' föreskrift taga vägen norr om Novaja Semlja, Nai och Isbrand åter hade att framtränga genom sundet mellan Vajgatsch och fastlandet.
Det så kallade Nordiska eller Grönländska kompaniet, som bildat sig i Holland år 1614, utrustade år 1625 ett fartyg för ett förnyadt försök att i nordost finna vägen till Kina. Befälhafvare för fartyget blef Cornelis Bosman. Han utgick från Texel den 24 Juni, passerade den 24 Juli ön Kolgujeff och fick den 28 Juli Novaja Semljas kust i sigte vid 71° 55´ n. br.
Nästa års sommar och höst tillbragte han i Holland för att på sin regerings vägnar medla fred mellan England och Generalstaterna. I januari 1668 afreste han som sändebud till London och förde då sannolikt med sig den unge Wrangel, hvilken dermed slutade sina utlänska uppfostringsresor. Dylika färder brukade vanligen räcka trenne år.
Han besökte Danmark, Holland, Portugal, seglade genom Gibraltar sund omkring på Medelhafvet, såg Spanien och Madrid, Genua, Sicilien, Malta, Cypern och Alexandria, genomströfvade så landvägen Syrien och Palestina med de heliga orterna ända till Eufrat och kom tillbaka med en karavan till Egypten, hvars under något utförligare beskrifvas.
Truls ämnade sig nu öfver det Adriatiska hafvet, men blef af korsarer jagad kring Afrikas och Spaniens kuster, anlände dock lyckligen till Rom och besåg Italien, först Neapel och, sedan han oantastad passerat Schylla och Carybdis och Ætnas svafvelrökande brand, Palermo, så Venedig, Mailand och Florens. Hemfärden skedde genom Frankrike, England, Holland och Tyskland.
Den unge svensken hörde under resan talas om krigsutbrott mellan England och Holland, att hans fosterland ifrigt underhandlade samt utrustade härar i Tyskland, att riksmarsken Wrangel var åter öfverkommen och tänkte brandskatta Lüneburg samt öfverfalla Bremen, att de tyska staterna allvarsamt beredde sig på krig.
Det var det ärorika Holland, hvars kultur snart blef för svenskarne lika känd som dess flagga, hvilken svajade i alla våra hamnar.
Han brukade dockt roligtvis genomögna de »Ordinarii Post-Tijdender» på två qvartblad, som hvarje onsdag utkommo från Meurers och Wankijfs tryckerier. Ja, sista året af hans lif började »Svenska Mercurius» två gånger i veckan, måndag och onsdag, tryckas hos Wankijf. Sommaren 1672 hade Ludvig XIVs arméer, ända till 100,000 man starka, öfversvämmat Holland.