United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !
Alltså, vi låta gubben vila i fred. En sak är att forska med starka ögon i stjärnornas rike, en annan att svagsynt få se deras charme. Låt oss välja det sista. Gott. Var? Schnitler nämnde ett modernt nöjespalats. De bägge vännerna tillbragte aftonen i den festliga balsalen med de små, avkylda separatrummen.
Vi finna honom nu vid det festliga bordet, omgifven af sina lorder och färdig att deltaga i den njutning, han anordnat för dem. Gästerne hafva intagit sina platser, han vill göra likaså.
Vi veta, att dagen var mulen, men även om morgonsolen skinit med sin klaraste glans, skulle svårligen en stråle funnit väg genom de tjocka tapeterna för salens fönster. Rummet upplystes av lampors festliga sken. Ej heller fanns, sedan två till tre timmar förflutit, någon i sällskapet, om icke Annæus Domitius, som påminde sig, att det var full dager därute.
Glädje möttes dock nu i det älskade hemmet ej mera, Tystnad och oro blott, ovanliga gäster om julen, Mötte hon där. Förgäfves i glans från glimmande kronor Strålade festliga ljus, förhöjande prakten i rummet; Skarpare blott sig röjde den mulnande sorgen där inne.
Men för öfrigt trafvade han hurtigt i väg, eldade betande kor och kalfvar till djerfva sidosprång nedför bergens sidor, för att derefter med svansarne, höjda som vimplar, galoppera backe upp, backe ned som förelöpare för vårt festtåg. Större nöt, än dessa, göra ofta tjenst vid festliga triumftåg. Och skjutsafgiften? Ja så!
Dock medgav författaren, att även för jordens ädlaste och tappraste stammar, hellenerna och romarne, var döden ett skräckord, av lagen förbjudet att nämnas vid offerhögtidligheterna och andra festliga sammankomster, av höviskheten utvisat från enskilda sällskapskretsar. Detta, fortfor författaren, visar hvilka djupa rötter avskyn för döden likväl äger i människonaturen.
Jag säger dig, jag behöver ej någon himmel, annat än om det efter döden tillätes mig att vara fri från alla dessa passioner och att få vara här i min gamla ödemark och utan att hungra eller frysa få se årstidernas festliga marsch genom hedmarker, över gröna ängar, näckrosfyllda sjöar och gula kärr. Men jag vet ej om dessa våra nyssnämnda passioner stannar kvar hos kroppen.
Endast minnet stod kvar, det första minnet han hade av sitt liv, den första outplånliga känslan han hade av livet självt , någonting högtidligt och festligt med blommor och musik, i vilket han själv varit medelpunkten. Och så i allt detta högtidliga och festliga, på ett underligt sätt vävt in däri någonting oförklarligt, kallt, skrämmande Han var upptagen i ett sträck dagarna i ände.
Ja .... jaså.... Jag var ytterst förlägen, emedan jag nu begrep hvarför hon skrattade. Du är samma, precis samma Lisi som förr. Ja naturligtvis hvarför skulle jag förändrat mig? stammade jag liksom för att urskulda mig. Redan i skolan råkade ingen vid festliga tillfällen i extas såsom du.
Dagens Ord
Andra Tittar