United States or Zimbabwe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Mannen yfves: väldig, mångbepröfvad, Van att segra, som klippan hård, Vill han böja allt, dit hans ande bjuder, Krossa allt, som möter med trots hans bud. Och hans svärd är höjdt. rörs hans sinne Flyktigt, lätt af en osedd hand; Och hans järnarm sjunker, hans blick, som ljungat, Byter hotets blixt i en maktlös tår.

Jag kan annars vänta tills i eftermiddag, det kanske är liksom litet ledigare. Intet svar. Jag väntar 5 min. Jag byter om hand och väntar ytterligare 5 min. Intet svar. ringer jag nytt. Intet svar. Väntan. Ny ringning. Svar: bubbelbubb! Det är bara jag igen, säger jag, jag medger att jag stör er, men Kallat! Väntan. Därpå svarar en obekant röst. Var är det, säger jag. Det är 52 16.

Huru förstå, att "fem hafva fallit, en är, och den andre har ännu icke kommit, och när han kommer, skall han icke länge förblifva," 17:10, under det att Johannes dock såg, att vilddjuret hade alla dessa sju hufvud qvarsittande en gång? Vi veta, huru en konung byter om ministär.

Jag byter om rum, byter om hotell, bullret finns där ändå ovanför mitt huvud. Jag går källare; knappt har jag valt en plats i matsalen förr än oväsendet börjar. Och väl att märka, jag frågar alltid de närvarande om de höra samma buller som jag; man svarar alltid ja och ger en motsvarande beskrivning därpå.

Jag försökte säga något, något roligt, förstår bror, för att visa mig trevlig, och sade jag där skämt: »Det är väl samma klocka som jag lämnade i går!?» »Tror ni vi byter ut de belånade varornasade biträdet och gav mig en arg blick. Hon såg icke upp från sin bok. Och nu började det!

Och du rörs ej däraf, Att ej spiror och guld, Att ej seger och ljus Är hans saliga lott, Men bekymmer och sorg, Men blott mörker och grus Är det arf, som han fått Från sin fäderneborg, Och den är dock full! Och ej mejas den säd, Som ur intet du väckt omätliga fält. Och ej murknar det träd, Som i kaos du ställt, Fast det byter om dräkt.

Men snart sin ungdoms tummelplats han byter, Med manlig håg, mot nya, högre kall Och med ett namn, ett redan frejdadt, bryter Som Jordan, ur dess rund sitt rika svall. Och nu, med bragd bragd, Du Starke drager, Du Jacobs väktare, Din kungastråt, Och krossar hällar, spränger fjellens lager, Hvars spillror sjelf Dig nödgas följa åt.

Han har vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar. Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte. I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk: de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.

Han har själv infunnit sig i vårt läger i akt och mening att följa oss vår vandring genom världen, ty han har förälskat sig i min dotter och vill icke skiljas från henne. Du ljuger, sade riddaren. Men jag byter icke ord med dig. Drag dina färde och frukta himmelens straff! Ja, drag dina färde, amalekit! röt pater Henrik. Hövdingen bugade sitt vanliga sätt och förde händerna till pannan.

Du, som, flarnet lik vindomsusad bölja, byter härskare, Du, eller jag, som delar Backosplantans lott Att lyftas och att falla ned med samma stam? Ej är den tid förgäten, när för Telamon, Vår kung, du kröp och för hans segerstolta son, Sköldbärarn Ajas, hyckelödmjukt böjde dig; Ej glömd den är. var du fattig, jag var rik.