United States or Barbados ? Vote for the TOP Country of the Week !
Zions jungfrur hade flyktat till Bethania eller till Armén eller till den ogudliga förening av unga rabulister, som Enok Ebenezar Ohlsson stiftat. Enok Ebenezar hade för alltid avsvurit tron på en rättfärdig Gud. Nu var det hans mening att själv skaffa sig sin rätt, riva samhället ej blott Blekängen och möjligen bygga ett nytt, ifall han funne det mödan värt.
Mja, joo mumlade Bethania. Zion ryckte ännu en gång på axlarna. Och det blev tyst. Efter en stund sade Hagelin: Ja, nu skall jag för min del inte längre uppehålla herr lektorn. Gör direktörn sällskap? Mja, joo, jag skulle kanske Behövs inga omsvep, sade Hagelin och gick. Lektor Holmin och byggmästare Larsson betraktade varandra uppmärksamt. Och Larsson blinkade. Det var nödvändigt, sade lektorn.
Vad tror han, att Bethania ska säga, när vi inviger vårt nya Zionsborg? Ingenjörn är en liten rejäl karl, fast han inte har Gud, stackarn. Stackarn, stackarn! Men vi har haft affärer förr fick han inte betalt? Se, vi kan inte lura någon människa, för vi leva i rättfärdigheten. Ett rättfärdigt papper, det är allt bättre än de finaste namn. Och se nu ska vi köpa hela Blekängen av honom.
För han har byggt hus, och Bethania har byggt hus och de stå så tomma, så tomma. Och nu tänker de, att stan ska riva Blekängen. Och så ska de få folk, och så ska de göra dem till Bethanister allesamman. Men där säger det stopp. Och vet han vem som säger stopp? Nej, det vet han inte, för han har inte tron, stackare.
Nej, lilla Elsa, bad han, tala nu inte så där som en maskin. Ja, ja. Inte kan du lova, innan du vet, vad jag begär. Jo, sade hon. Och det lilla ordet klingade underligt, med något av jubel och triumf. En martyrs triumf. Vill du lova att aldrig mer gå till bönhuset? Jag begär inte, att du skall dela min tro, det blir en annan sak. Du kan gå i kyrkan om du vill. Eller i Bethania, eller var du vill.
Vi veta mycket väl, att det är herr Hagelin, som är det egentliga upphovet till alla de svårigheter, som möta bolaget. Herr Hagelin har till och med slutit fred med Bethania för att tillintetgöra oss. Men nu vill vi i tid ha sagt ifrån, att endera lämnar ni oss i fred eller också tar det en ända med förskräckelse. Just för dig, rävrumpa, sade Enok Ebenezar, som njöt av att dua profeten.
Även fru Larsson hade avsvurit, icke Gud men profeten. Hon hade återvänt till sin man och till Bethania, där kärleken utdelas i väl och ekonomiskt avvägda portioner. Inför de äldste hade hon uppläst syndabekännelsen och på knä bett om tillgift. I säck och aska var hon icke klädd utan i den tjocka, svarta sidenklänningen. Ty hon var likvisst en bankdirektörs lagvigda maka.
Fru Sörman kan väl säga, om hon är hos Zionisterna eller i Bethania. Hu! kved fru Sörman. Bethania hu, hu, hu, hu Ja tack, då vet jag, sade Abraham. Han vände tillbaka över bron, gick Storgatan framåt och sneddade över Torget in i Garvarebrunnsgränd. Här vid ingången till Blekängen stod kommissarien Lönrot och instruerade ett par konstaplar. Abraham hälsade.