klippska

Uppdaterad: 21 maj 2025

Han var klädd i en skjorta af oblekt groft lärft, bar små urvuxna, vida byxor, som fladdrade omkring benen på honom, bröstet var bart liksom armar och ben, två klippska, långa, blå ögon tittade käckt fram i det solbrända ansigtet, och munnen log. Jag har hört alltihop, pappa, sade han, då han var utom hörhåll för patronen, alltihop! Härnäst ska han få en rutten fisk i bröstfickan, det lofvar jag.

Daniel Sten - Bland ödebygder och skär: Berättelser från Finland