United States or Pitcairn Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Tycket liknade snarare en stilla sorg och skulle kanske lika väl fallit på någon annan, om der funnits umgänge med flickor.
I regel kunde man dock se att klasskänslan satt djupast; och att det äkta allvarliga tycket mest uppstod och rotades inom dem av samma klass.
Öm skall du vara: skönheten är mycket, Men hjärtat ensamt ger det goda tycket; Fäst därför ständigt, blott för tyckets skull, På mig en blick, af eld och kärlek full! Och godhet, godhet måste taflan röja, En lust att skänka, trösta och förnöja; Glöm därför ej att hvarje ledig stund Till kyssar räcka fram din purpurmund! Öm, skön och god, hur skall din bild ej stråla!
Men konsten att skilja sakförhållandet från tycket är gränslöst svår, derför kunde sex tidningsreferenter på samma gång se sex olika färger på kejsarens kröningsrock.
Under mina estetiska studier har jag inte kunnat undgå att även fästa mig något vid "Det går an"; och jag utgör en, som händelsevis äger ett exemplar därav. Bra! då kan jag få del av ingressen, såvida den förtjänar höras? Det beror på tycket. Då jag förnam, att herr Richard i afton skulle föredraga sitt manuskript, tog jag med mig ... kuriositetsvis ... min lilla sällsynta bok.
Det blir allt detta skiftande och växlande, som Söderhjelms essayer äga, den lifvets färg som präglar hans kritik. Denna rörlighet hvilken också uppträder såsom omväxling och det lefvande tycket ha tillåtit hvar och en att i Söderhjelms kritiska författarskap finna personliga anknytningspunkter.
I regel kunde man dock se att klasskänslan satt djupast; och att det äkta allvarliga tycket mest uppstod och rotades inom dem av samma klass.
Jag var förgjord, det måste jag bekänna. JULIA. En vacker början! Surna vid en hand, Som en gång var hos dig så högt i tycket, Och kalla detta land ett vargaland, Ditt eget hemland! Nej, det är för mycket. Vill du ej surna, väl, så sätt dig ned, Arbeta, måla, lämna mig i fred! Du skall få ämnen nog, blott du mig lyder. Se så, palett i hand, att börja med! Begynn, herr målare, gör först etyder.
Hvad han sade, föll i tycket, Väckte tankar mångahanda, Fast det ej var grant och mycket, Endast talt i Munters anda; Nog det var att vittne bära Om vår trohet, om vår ära, Nog också till krigarns minne; Orden lydde: "Han var finne." Han stod på sin farstutrappa Med mössa af krigarsnitt, Med sporrar och ryttarkappa; Han ärnade göra sin ridt.