United States or Kuwait ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sådant skall väl aldrig hända; Hellre vill i åkerstubben Jag förbytt till vaktel smyga, Än jag dig till make tager." Och jag blir den käcka jägarn, Och så är du likafullt min. "O hur dårligt, djärfva gosse! Sådant skall väl aldrig hända; Hellre vill som silfverfisk jag Ned till hafvets botten dyka, Än jag dig till make tager." Och som nät jag dykar efter, Och så är du likafullt min.
Jägarn måtte ha tyckt i alla fall, att det gått litet för häftigt, och att skottet icke erbjöd några ämnen till årets jaktkrönika, ty han såg rätt snopen ut, medan offret slog sina sparkar i dödsrycket; men när allt var lugnt, satte han till att ropa på gumman.
Gå på du, min gubbe, du är väl snart trötter, om jag känner dig rätt! muttrade den utfrusna jägarn, som längtade komma till årorna för att bli varm i kroppen. I detsamma kände han vått om fötterna och hörde båten skrapa i botten. Lägg av då, kommenderade han sig själv, reste sig för att ta yxan och kapa men satte sig ögonblickligen ner igen.
Innan Vestman hann få redigt för sig hur dum hela tillställningen i själva verket varit, stack ett lurvigt huvud ut genom breschen, reste sig och störtade i vattnet, men fick verkligen gadden mitt i det tjocka. Och i ett huj löpte linan ut; båten fick en knyck så att jägarn ramlade ner på akterbetten och så bar det av med god gång till sjös. Det blev åka av!
Hon, den nordiska tärnan, med vikingars blod i sina ådror, älskar modet, kraften; friskheten; men Finjals ättlingar äro milda, nästan förvekligade: Hon har lärt sig jaga på Morvens kullar, hon har i kungasalen lyssnat till sångerna, från fordom, och då den stolte jägarn kommer, säger hon: "Min båge har klang som din", och den smäktande kärlekssångarn visar hon till blommorna i dalen, att sjunga för dem.
Innan Vestman hann få redigt för sig hur dum hela tillställningen i själva verket varit, stack ett lurvigt huvud ut genom breschen, reste sig och störtade i vattnet, men fick verkligen gadden mitt i det tjocka. Och i ett huj löpte linan ut; båten fick en knyck så att jägarn ramlade ner på akterbetten och så bar det av med god gång till sjös. Det blev åka av!
Jägarn måtte ha tyckt i alla fall, att det gått litet för häftigt, och att skottet icke erbjöd några ämnen till årets jaktkrönika, ty han såg rätt snopen ut, medan offret slog sina sparkar i dödsrycket; men när allt var lugnt, satte han till att ropa på gumman.
Gå på du, min gubbe, du är väl snart trötter, om jag känner dig rätt! muttrade den utfrusna jägarn, som längtade komma till årorna för att bli varm i kroppen. I detsamma kände han vått om fötterna och hörde båten skrapa i botten. Lägg av då, kommenderade han sig själv, reste sig för att ta yxan och kapa men satte sig ögonblickligen ner igen.
Knappt så länge, som från första gryning Jägarn i sitt skjul af granar väntar, När på orrlek han om våren vandrat, Innan spelarn flyger ned och modigt Med sitt stridsrop träsk och stränder fyller, Bidde brödren, när i hast på afstånd Fiendernas bistra skara syntes, Sprängande med höjda lansar framåt.