pertorna

Uppdaterad: 21 maj 2025

I den stora spiseln flammade, oaktadt hettan en eld för den stora kaffepannan, som ånyo uppvärmdes, och röken steg endast till hälften upp genom skorstenen. Den bolmade delvis inåt och lägrade sig uppe i taket, der brödspetten hängde, tunga af sin mörkbruna last, den gick ännu högre, trängde in bland pertorna, der de lågo utbredda att torkas, och spred sig, tjock och qväfvande, öfverallt.

Daniel Sten - Bland ödebygder och skär: Berättelser från Finland