United States or Uganda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Detta är i korthet Elias Sehlstedts Sandhamn ett egendomligt litet ställe, dit bullret från den stora världen endast kommer en gång i veckan om sommaren och om vintern sällan eller aldrig; havet med sina utomordentliga föreställningar; fyrarna, målen för oförgätliga lustresor; utkiken med sin präktiga arm- och bengymnastik; hamnen med sina vinddrivare och sina nattliga sexor ombord; tullkammaren med sina viror och telegrafen med sitt sköna brädspelsbord... å, om jag så ock toge allt bläck som näsvisa brevskrivare och fullt misslyckade poeter ött och sandade med hela Sandhamn, min beskrivning bleve ändå... Därför slutar jag den och övergår till historien om de skeppsbrutna och kapten F. M.
När Wieniawsky var hos oss på té, så spela Dion legenden, fröken vet, Wieniawskys legend. Herre Gud, hvad den är vacker! Ack ja, gudomlig! Åh! himmelsk, mo sikalisk, ott omordentlig hela kören föll in, fattad af en extas. Och Fina fortsatte: Och Dion spela' den och alla grät.
"Vi få raska på, så vi komma utöfver ån innan de bli mörkt", sade Ante och blickade upp omkring sig. "Huru har småstintorna de nu då?" Ante stannade kälken, böjde sig ner emot småstintorna och stoppade fast fällen om Märta-Greta, som satt lite hankigt framför Brita-Cajsa. "Mäta-Deta täg att hon vill ha vinga och flyda tom tatan där, tom jämt fal bleme ott", sade Brita-Cajsa.