United States or Croatia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Kättarne skulle före sin avrättning emottaga den heliga nattvarden, och detta måste, för deras själars frälsning, ske efter det homoiusianska ritualet. I långa, högtidliga toner ljöd genom kyrkan sången om Guds lamm, som borttager världens synder. Petros och den äldste presbytern trädde inom altarrunden. Hostian helgades. Det heliga bordet väntade sina gäster.

Han kände sig plötsligen förrådd i sitt eget hem, utlämnad till världslighet och flärd av sin egen far. Skulle han behöva tänka kläder nu, när han av samvetsbetänkligheter avsagt sig det andra? Gällde det inte hans själ? Hade Kristi lärjungar haft svarta kläder, när de sutto till bords med Frälsaren och nattvarden instiftades.

Om nu de offer, som omtalas i Hes. 40-44, skola fortsätta under de tusen åren, måste man naturligtvis antaga, att dessa icke kunde peka framåt till någon kommande Messias, utan hellre peka tillbaka till den, som redan kommit, d.v.s. hafva ungefär samma betydelse, som nattvarden har för oss.

Den enda form af kyrkotukt vi ännu ha i behåll är uteslutning från nattvarden i vissa fall samt varning af kyrkorådet . Beträffande kyrkorådsvarning kan nämnas att kyrkorådet äger rätt att i och för »allvarliga föreställningar och varningar» kalla inför sig en hvar som bor eller uppehåller sig inom församlingen.

Många af de troende i Korint, som hade firat nattvarden ett opassande sätt, blefvo sjuka till kroppen och somliga afsomnäde, d.ä. dogo. 1 Kor. 11:30. ock . De, som begynna att affalla, blifva slagna med sjukdom, men om de bekänna sina synder, skola "trädets löf tjena till deras helbregdagörelse."

De afsomnade kunna nog ej njuta af Kristus eller äta af detta lifvets träd annat än såsom vi njuta af Kristus, vi tänka honom, bedja till, tacka eller tillbedja honom, men sedan vi fått förhärligade kroppar, kunna vi nog njuta af honom såsom vi göra i nattvarden, d.v.s. äfven genom begagnande af yttre symboler.

Att offren skulle vara "till försoning för Israel hus," 45:17, torde betyda detsamma som Jesu ord i nattvarden: "Detta är min lekamen" och "mitt blod, utgjutet till syndernas förlåtelse." Dessa offer äro dessutom mycket enklare än de mosaiska.

Andra kyrkliga handlingar, såsom dop, utdelande af nattvarden o. s. v. kunna icke lekman förbjudas. Ej häller falla religionshistoriska eller religionsfilosofiska föredrag inom förordningens räckvidd.

Därför är det jag, som har låtit bägge hans pojkar studera, att den ene nu är prästvigd och den andre får sitta ting. Det har gått genom prosten, och om Esbjörn nå'nsin hade en aning om hvem det var eller om pojkarna veta något, känner inte jag. Kanske prosten sa något till honom, när han var hemma och gaf honom nattvarden sotsängen.

Hon betraktar nattvarden som blott en minnes- och kärleksfest och döpelsen som blotta tecknet av den rening, som hjärtat bör underkastas. Hon bekänner väl Kristus' namn, men är ännu alltjämt densamma högmodiga, förnuftet trotsande filosofinnan som förr.