United States or Gambia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Upptäckten meddelades åt passande subjekter, af hvilka sångaren, ty teaterhimlakroppen var en sådan, pressades tills han gratis lät oss höra toner, som eljes kosta minst 1,50 kr. per timme, med pauser och musiknummer.

Men fötterna, som i går gladt och liffullt dansade efter polskans toner, voro nu förfrusna, döda och för alltid stilla. En barmhertig förbifarande tog fram morgonen Matti upp i sin släde och förde honom till klinikum. Der miste han dessa förfrusna lemmar, som aldrig mer kunde göra honom någon nytta.

Och långt inne i skogen, där vägens bukter sinade ut i ett grönt dunkel, lockade en fågel med späda, utdragna toner. Plötsligt släcktes det elektriska ljuset. Ett par gaslågor tändes.

vi derföre hellre höra hans egna toner, väl deras harmonier som missljud, i stället för att göra kritiker derom! Det vittra kategoriska omdömet med sina abstrakta och graderade domslut har aldrig förefallit oss hvarken till fyllest görande eller respekt ingifvande.

De mellersta stroferna äro allmänt erkända som några af de herrligaste toner, den svenska kyrkan eger.

Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra? Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig redo till strid?

Bilder ur onkel Erics tittskåp. I. Lycklige Josef. hände det sig, att han såg en hel hop människor in genom en port, hvarifrån ett starkt ljussken strömmade ut. Med mycken möda närmade han sig huset. Hvarje gång dörren öppnades, hörde han klara toner af en frisk sång strömma sig till mötes, och han blef naturligtvis alltmer intresserad. Nu tystnade sången.

De höllo just , när Johannes såg dem, att lära sig en ny sång af himmelska harpospelare, v. 2, hvilkas toner trängde till deras öron, en omständighet, som synes bevisa, att med Sions berg menas det jordiska, ej det himmelska Sion, ty i himmelen läras väl icke några sånger.

Och den rika frun begaf sig väg och den lilla fogeln flög framför henne och sjöng vackra och klara toner; men derom brydde sig frun allsintet, utan längtade hon blott efter smycket. Kom hon till ett land, der folket i åratal kämpat emot förtryck, men nu var kufvadt, och der satte sig fogeln och sjöng ljuft och klart, just vid dörren till en usel koja.

Varje gång Erland vandrar till kullen, klingar i hans själ en sång, åt vilken hans läppar ej ge toner. Den sången lyder: »Ljuvligt är att möta sin flicka, ljuvligast skymningen vilar över nejden. Jag nalkas kullen, där kvällvinden viskar i granen. Är du där, Singoalla?