United States or Armenia ? Vote for the TOP Country of the Week !
En finns dock här, hvars bud, Hvars ord, hvars minsta vink din lag skall vara, Men doldt, men obemärkt, Att ingen dödlig anar hennes välde. Af dig blott sedd och känd, Beslöjad djupt för hvarje annan, kallas I byn din dotter hon Och är för dig allena härskarinna. Vladimir, trogne, säg, Har nu du fattat, hvad din furste menar, Och kan han resa trygg Och veta, att hans vilja ej försummas?"
Han vill gärna lyss till nytt från mig, men njutningen att få tala själv överväldigar honom, behovet att visa sig vara en jämnbörding griper honom, och han går på de högsta frågorna. Efter en timme är hans röst något beslöjad, men börjar redan låta finare; han söker icke längre så pinsamt efter ord, hans ansikte, nyss så dött, så färglöst som fallet löv, lyses upp, och han berusar sig av tal.
Orden makade sig långsamt fram mellan tänderna, men blicken halvt beslöjad av de hängande, buskiga brynen började glimra och glittra som mareld. Jag tänker att det är rättvist nu, som var rättvist för fjorton år sen. Vad var rättvist för fjorton år sen? framhärdade Träsken. Det vet du väl, att jag hågade åt Hanna, då I var här vid mickelsmässan det året.
Varsamt vill jag tala med drottningen, så att hon får en rätt syn och vi alla kunna glädja oss. Låt gärna bli att förtro dig till mig, min unga konung. En viss beslöjad glans brukar vara rätta tecknet på pärlans äkthet. Adventsfastans fridstid var kommen, och kvinnorna blevo mörkrädda, när de skulle stöpa ljus både för jarlens grav och för julbordet.
Han vill gärna lyss till nytt från mig, men njutningen att få tala själv överväldigar honom, behovet att visa sig vara en jämnbörding griper honom, och han går på de högsta frågorna. Efter en timme är hans röst något beslöjad, men börjar redan låta finare; han söker icke längre så pinsamt efter ord, hans ansikte, nyss så dött, så färglöst som fallet löv, lyses upp, och han berusar sig av tal.
Talade någon var det med dämpad och beslöjad röst liksom om man vore rädd att slita stämningen sönder. Under dessa stunder låg det ett tryggt välbefinnande och en tillgifvenhetens värme i sjelfva luften, man andades. Då föddes förtroendet sjelfmant på läpparne, då trängde sig tilliten ovilkorligen in i sinnet.