United States or Jersey ? Vote for the TOP Country of the Week !


Din äldre bror har ärvt Ulv Ulvssons försiktiga klokhet. Väl om vore, fortsatte den äldre brodern, men ännu har jag inte talat till slut, granne. Det är sant vad du säger, att vi Ulvungar äro fattiga vid sidan av dig. Näst din gård är vår den, som har de största ägorna, men det växer inte guld och silver i skogar och kärr annat är när du går förbi med ett hål i säcken.

Det får vi väl se, sade gästgivarn, ropade drängen och drog in kärran i vagnslidret. Han bommade för dörren, gick ut ägorna och återvände först i mörkningen. När han strök förbi vagnslidret hörde han ett sakta knackande dörren. Gästgivarn lade örat till. Vill du ut nu? frågade han. Ja, jag är farligt hungrig, svarade flickan. Gästgivarn öppnade, pekade med huvudet köksbyggnaden.

Husbonde, sade han, det har kommit någon främmande oxe ägorna, ty våra oxar råma i fäboden. Du talar rätt, svarade Folke Filbyter och pekade mot dörren, där en blåmålad vagn stannade. Den var förspänd med en silkesglänsande och välryktad oxe. Tömmarna hade tofsar. Oket var utskuret med rosor och löv i alla sommarens färger och fullsatt med oräkneliga små pinglande klockor och bjällror.

Åt er, bröder, har jag lovat var sin tröja med silverknappar. Men jag är villig att bjuda ännu mer. Vet ni vad, Ulvungar! Bonader ha ni väggarna och blomster golvet, men ni äro fattiga. Om också er gård, näst min, har de största ägorna, äro ni ändå fattiga, fattiga! Den äldre brodern tänkte sig för länge. Sedan sade han: Jag kan inte giva min yngre broder rätt.