United States or Solomon Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Almblad stängde villan och flyttade till staden och i affärernas och nöjenas vimmel glömde Almblads Adolf. Han var ett sommarminne som bleknade med höstens storm och oväder. Det led mot jul, den härliga signade juletiden. Snön föll i vita flockar över staden och människorna, allt var som det skulle vara, bara litet dyrare.

Jag träffade för en stund sedan Ola Persson, och han berättade något spektakel om herrarne och folket där stället... Adolf omtalade nu ett putslustigt sätt historien om de signade nubbarne.

Jag har anlagt vägar och satt träd, därför att asagudarna bjuda det och kalla det god gärning. Jag har också gått till mina harvar och plogar och alla övriga redskap, som blivit signade vart år och som vi nordbor anse heliga. Jag har gått ut åkern till allt, som gror och växer.

Jag var gömd bland menigheten den natten vid domareringen, du signade alla omkring dig, men jag kände att det icke var för mig du talade. Och inte heller var det för det barn, som sover där borta i solstrimman. Hur mörk och röd skall inte den strimman bli, innan det kvällas! Du talar som en trött och sjuk, broder, sade Jakob. Alla trötta tala som du.

Hör, mor, sade jag, jag vet ännu ett medel, som kan hjälpa; jag har medlidande med er och vill upptäcka det för er. Ni skall taga sex nubbar och spika dem i ladugårdsgolvet, men nubbarne skola först vara signade. Hur går det till? frågade hon. Ingenting är enklare... Det behövs bara en flicka som icke fyllt tjugu år... Går icke Stina an? Hon är bara sjutton, sade gumman. Å jo män.