United States or Caribbean Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men dem skall jag göra starka i HERREN, och i hans namn skola de fram, säger HERREN. Öppna dina dörrar, Libanon, ty eld skall nu förtära dina cedrar. Jämra dig, du cypress, ty cedern måste falla, de härliga träden skola förödas. Jämren eder, I Basans ekar, ty skogen, den ogenomträngliga, varder fälld. Hör huru herdarna jämra sig, när deras härlighet bliver förödd!

Mina vinträd har det förött, och mina fikonträd har det brutit ned det har skalat dem nakna och kastat dem undan; vitnade äro deras rankor. Klaga likasom en jungfru som bär sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum Spisoffer och drickoffer äro försvunna ifrån HERRENS hus; prästerna sörja, HERRENS tjänare. Fälten äro förödda, marken ligger sörjande, ty säden är förödd, vinet borttorkat, oljan utsinad.

I ett ögonblick har den nu blivit förödd. Gläd dig över vad som har vederfarits henne, du himmel och I helige och I apostlar och profeter, nu Gud har hållit dom över henne och utkrävt vedergällning för ederOch en väldig ängel tog upp en sten, lik en stor kvarnsten, och kastade den i havet och sade: » skall Babylon, den stora staden, med fart störtas ned och aldrig mer bliva funnen.

Och i elfte året, första dagen i månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade: Du människobarn, eftersom Tyrus sade om Jerusalem: »Rätt , uppbruten är nu folkens port, den är öppnad för mig; jag bliver rik, nu hon är förödd», därför säger Herren, HERREN : Se, jag skall komma över dig, Tyrus, och jag skall upphäva många folk mot dig, likasom havet upphäver sina böljor.

Vredgad bortgick korsets man, och sade: "ve eder, J hedningar, eder skall olyckan krossa, och tigga skolen J ännu om dopets nåd, den J nu förkasten!" En lång tid hade förgått, och ätten Saimaudden hade slutligen blifvit nära förödd. Oupphörliga strider hade småningom förtärt den. Der suto nu endast qvar trenne åldrige bröder, gråskäggige vakter vid ugnen.

De som handlade med sådant, de som skaffade sig rikedom genom henne, de skola stå långt ifrån, av förfäran över hennes pina; de skola gråta och sörja och skola säga: 'Ve, ve dig, du stora stad, du som var klädd i fint linne och purpur och scharlakan, du som glänste av guld och ädla stenar och pärlor! I ett ögonblick har nu denna stora rikedom blivit förödd.