United States or Cameroon ? Vote for the TOP Country of the Week !


De fem herrarne äro indragna i dramen för att förhöja Lucrezias moraliska afskyvärdhet, Gennaro åter för att utgöra ett föremål för hennes modersinstinkt. Också visar hon tämmeligen regelbundet, scen för scen, än den ena, än den andra sidan af sin vidunderligt hopfogade person.

Månen lyste i denna stund två varandra närmade anleten: ynglingens sköna och ljuvligt rena, gubbens vidunderligt fula och skräckinjagande ... de närmade sig varandra, liksom för att tydligare visa det omätliga avstånd, som kan finnas mellan individuella daningar inom samma släkte, ty de voro skilda, motsatta, som det typiskt mänskliga skiljer sig från det urartade, det som i förlusten av sitt mänskliga varder förskräckligare än det rysligaste, djurvärlden har att uppvisa ... och likväl vem skulle ana detta? var det den änglalike ynglingens uppriktiga, varma, innerliga längtan att varda, vad han var, den ohyggliga, vidunderliga skepnaden, som satt framför honom och lade sin ena hand hans lockar, medan den andras skrumpna, med långa naglar väpnade fingrar foro över hans kind.

Men det var gifvet, att det ännu ouppodlade svenska språket skulle visa sig motspänstigt. Dertill kom de använda mönsternas egna anlag för flärd och bombast. Följden blef en blandning af platthet och dialektgodtycke med diktionens djerfhet och delvisa fulländning, som gifver dessa dikter ett för oss vidunderligt utseende.

Den ene tittade den andre, och rätt som det var började dom skratta, och skratta, och skratta ... vidunderligt att många blevo alldeles fördärvade. Till slut jämrade sig hela allmänheten som 6,093 kattor i mars. Och när skynket för sista gången föll voro flerfaldiga personligheter alldeles upplösta. Det kunde dock icke förmärkas att någon hade något ont i sinnet mot herr Sjöström.

Värde betyder ju naturligtvis, hvad ens kläder kosta eller äro värda. Icke säljer man ju hvarken myggorna eller menniskorna sjelfva, att de utom kläderna skulle kunna ha något värde. Men ju ock menniskorna värde i den mon de kläda sig väl". "Kors, lilla du, hvarför håller du ditt hufvud der vidunderligt?" "Det är märkvärdigt, hvad vi här landet kunna vara utan smak!

Den vackra uniformen, den vidunderligt sköna képin med den svarta plymen, lacklädersstövlarna med de försilvrade sporrarna allt hade han lämnat bakom sig för evigt, utan saknad, utan sorg, utan smärta. Han såg sig själv i spegeln det uppstrukna håret, som ännu strävade emot den nya sinnesförfattningen. Och han sade till sig själv: Jo, du ä förändrad. Men frågan var: vad skulle hans far säga?