United States or Germany ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det var fru Grenholm och doktor Rehn, en känd framstående läkare. Vårsolen lyste blitt de två gamla älskandes väg. Ett sällskap varietéartister av skilda raser och nationaliteter kom förbi, muntert pladdrande tre eller fyra språk.

Man talade politik; herr Wenschen var frisinnad utan att likväl vara radikal något sätt, men han blev oavbrutet överröstad av herr Grenholm och doktor Rehn, som i alla punkter hade fullkomligt lika åsikter, nämligen strängt konservativa. Gabriel Mortimer kom förbi kaféet; han såg Tomas och Hammer gick han in och hälsade dem och bad Tomas komma ut till Dalarö nästa söndag med modern.

Sommarsolen hade icke förmått något mot hans färglösa hy. Han satt där, vit i ansiktet som en pudrad clown, och läppjade sin vermouth med samma uttryck av blekt tålamod som alltid. De talade om fruntimmer. Grosshandlar Wenschen och fabrikör Grenholm sutto vid ett bord i närheten och drucko konjak och vatten; efter en stund kom också doktor Rehn och slöt sig till dem.

Det egendomliga hade nämligen helt nyligen inträffat, att en och samma dag herr Grenholm hade fått vasaorden och doktor Rehn nordstjärnan. Tomas hade med ens kommit i ett uppsluppet lynne, att han knappast kunde avhålla sig från att skratta högt. Han kände sig nästan frestad att fram och hälsa fru Grenholm och lyckönska henne till de båda ordensdekorationerna.

Mortimer reste sig och tog adjö; han måste för att hinna med ångbåten. Han bad ännu en gång Tomas att komma ut till Dalarö söndagen med modern, och Tomas lovade att komma. Herr Grenholm och doktor Rehn sutto invecklade i ett lågt, förtroligt samtal.

De tre herrarnas båda fruar voro landet. Herr Grenholm hade ett gråsprängt romerskt patricierhuvud en något tung kropp. Doktor Rehn var en ännu smärt och välväxt herre omkring femtio år.