United States or Bahrain ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han vill sälja såna där byråprydnader. Innan hans far ännu hunnit svara, hade Stellan störtat ut i köket. Där, vid dörren, stod italienaren. Han var förfärligt svart och smutsig och såg farlig ut. Men på magen hade han en stor korg och i den fanns det gubbar och gummor och så fanns det Ja, det fanns en häst !!! Den var alldeles vit och så stor att den måste räcka Stellan ända upp till knäna.
Den svartlockige italienaren med sin trasiga Leporellokappa vrider positivet, och Matti står bredvid och småsjunger med sin hesa, skrälliga röst. Han står der för att väcka medlidande och lyssnar mekaniskt till de toner, efter hvilka han förr så många gånger dansat, så öfvermodigt glad, så ungdomsstolt, så full af lif och ysterhet. Han ler ibland, ett frånvarande, tomt, trött löje.
Hans far kom ut, såg på hästen, från hästen på Stellan... Och så köpte han den ! Stellan kunde ej tro sina ögon. Han kunde inte heller förstå italienaren, som ville sälja någonting så vackert. Han slog armarna om sin fars ben i glädje och tacksamhet, medan han snyftade: Tack, snälla, älskade pappa Ja, det blir nog bra med det! Men var ska vi ställa den?