United States or Falkland Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det smyger spårlöst fram vid tiggarstafven, det håller råd med skuggorna i grafven, lyss vid palatsets dörr, i kojan talar; då brista vapensköldar, remna salar. Så länge lefver det, tils hämndens dag går ned i blod, och detta hat är jag! Slut på första akten. Till höger ingången till en bod. Något fram på scenen en schavott. Företa scenen. Tvänne borgare.
En tid, en tid det räcker så: Då bli hvarannan like Den, här till andras bröd måst gå, Och den omätligt rike; Hvad olikt varit har förut, Det jämnas allt i grafven; Där klädes purpurn af till slut, Där fälls ock tiggarstafven. Hvem har, när slut är jordiskt väl, När världslig ära ramlat, Hvem har då skatter åt sin själ För evigheten samlat?
Jäser den? Hvarför icke lika gärna bland isbitarna i stadskällarn? Jag får taga till tiggarstafven för din skull, människa. Så! Nu bränner du upp hela ugnen med knallar! Har du ej näsa, kreatur, att känna lukten af brändt?"
På landsvägen är jag, och tiggarstafven, tiggarstafven, den blir slutet på allt." Jord och himmel hade kunnat störta tillsamman och herr Gyllendeg hade dock stått, där han stod, om han blott öfverlämnats åt sig själf och sin egen rådighet.
Ja, ja, sorg och bekymmer räcka till, mor, Sanna, fördärfliga sprakved, nu släpper du ut all värma igen! jag ville säga, mor, att bekymmer och förargelse är, som ni ser, min dagliga kost, och slutet på allt blir tiggarstafven." "Häda icke, herr Gyllendeg", vidtog gumman åter, "det är ogudaktigt af er att tala så.