United States or Rwanda ? Vote for the TOP Country of the Week !
I detta arbete, som innehåller en fast otrolig mängd vigtiga rön, beskrifver Scheele eldsluften, eller hvad vi nu kalla syregas, och visar dess betydelse vid förbränningen och andningsprocessen. Denna upptäckt, som är basen för hela den nyare kemien, var likväl kort förut, den 1 aug. 1774, gjord af Priestley, ehuru Scheele icke kunde hafva haft någon kännedom derom.
Att med kemiens hjälp »göra guld» är numera ingenting ovanligt och Liebigs profetiska tal om ökandet af åkrarnes fruktbarhet genom kemien har redan i betydlig grad blifvit verklighet.
Är icke kemien »de vises sten», som lofvar att visa oss lifvets lagar och ge oss medel att bota sjukdomar och förlänga lifvet... Utan vetenskapen nödgas människan tjäna naturkrafterna, men med vetenskapen gör hon dessa till sina tjänare.» Dessa ord uttalades 1851 af Liebig , den man, som ofta kallas Tysklands störste kemist.
Af den organiska syntesen väntar sig emellertid äfven den tekniska kemien fortfarande mycket, men ännu så länge har man endast i något enstaka fall försökt sig på att utgå från samma enkla och billiga råmaterialier som den organiska naturen, hvilken har den mäktiga, för vetenskapen ännu i dunkel höljda lifskraften till hjälp.
Främst bland Scheeles undersökningar inom den organiska kemien skall i det följande redogöras för den mästerliga afhandlingen om berlinerblått, hvilken klart visar Scheeles sällsynta förmåga att äfven på de svåraste områden leta sig fram till sanningen.
Efter den sexåriga lärotidens slut stannade Scheele ytterligare tvänne år i Göteborg, hvarefter han fick anställning i Malmö hos apotekaren Kjellström, hvilken hade mycket intresse för kemiska försöks anställande och derför omfattade Scheele med mycken välvilja. Han fick här tillfälle att ytterligare förkofra sig i kemien.
Detta fick han om händer redan som tolfåring och handterade svafvelsyra så att handdukar, serveter och gångkläder förstördes. Sedan han galvaniserat alla föremål han funnit lämpliga lade han ner den rörelsen. Nu på sommaren i ensamheten tog han upp kemien med raseri. Men han ville ej göra de experiment, som stodo i läroboken; han ville göra upptäckter.
Utom indianböcker och Tusen och en natt hade Johan ännu icke läst någon skönlitteratur. Han hade tittat i romaner, men funnit dem långa och tråkiga, i synnerhet derför att de saknade illustrationer. Men när nu kemien och alla andra naturens verkligheter voro genomskådade, tog han en dag en visit i bokskåpet. Han tittade i poesierna.
Låt du kemien ligga; det är en chimär, och det finns så gott om specialister däri auktoriteter, yrkeslärde som förstå sin sak . . . En dag föreslår han mig att skriva i den sämsta bland Stockholms sämre tidningar. Man betalar bra där!
*Kaustikt natron och klorkalk på elektrolytisk väg.* Elektriciteten hade så småningom börjat komma till användning äfven inom kemien. Några af de största tyska bolagen för kemisk industri beslöto mot slutet af 1880-talet att gemensamt bekosta försök i större skala för att praktiskt genomföra det sedan länge kända sättet att elektrolytiskt sönderdela klornatrium och klorkalium.