United States or Argentina ? Vote for the TOP Country of the Week !
En tillfällighet sammanförde de bägge hvar på sitt sätt så framstående vetenskapsmännen. Scheeles principal hade märkt, att om man länge håller salpeter smält vid icke allt för hög temperatur, erhåller man ett salt, som vid tillsats af ättiksyra utvecklar röda ångor.
Den oriktiga tolkning han gaf fenomenet, förminskar icke i någon mån värdet af sjelfva faktum. Scheeles undersökning öfver ljuset ledde honom att sysselsätta sig med fosforescerande kroppar. Såsom bekant finnas många ämnen, som vid slag, rifning eller upphettning bli sjelflysande. Ett sådant ämne är mineralet flusspat.
Scheeles 1782 beskrifna försök med eterarter visa att han hade framstält aldehyd, detta märkvärdiga ämne, som gifvit upphof till en så stor mängd vigtiga föreningar. När han destillerade alkohol med brunsten och svafvelsyra, erhöll han en "eter, som har en förträffelig lukt". Denna "eter" var intet annat än aldehyd, sedermera af Liebig 1885 erhållen i rent tillstånd.
För att rätt fatta betydelsen af detta Scheeles arbete och äfven för att finna förklaringen till Scheeles egendomliga åsigter om förbränningen samt värmets och ljusets natur, är det nödvändigt att lemna en kort framställning af de åsigter, som herskade vid tidpunkten för framträdandet af Scheeles arbete.
Han fann då, att den återstående luften var oduglig till förbränning och andning. Scheeles undersökningar öfver luft och eld voro redan 1775 afslutade och utan tvifvel utförda utan kännedom om Priestleys kort förut gjorda upptäckter.
Vid undersökning af surnad mjölk upptäckte Scheele mjölksyran, en af de vigtigaste organiska syror. Af hvad ofvan blifvit anfördt finner man, huru omfattande, vigtiga och grundläggande Scheeles forskningar varit för olika delar af kemien.
I detta diadem af lysande namn, som sprida sin glans öfver vårt land, intager Scheeles en af de mest framstående platserna, ty hans rykte var blott Linnés underlägset.
För erhållande af en öfversigt af dessa Scheeles arbeten torde vara riktigast att lemna den kronologiska ordningsföljden å sido och framställa dem i systematiskt sammanhang. I afseende på ämnets beskaffenhet hafva vi då att främst sysselsätta oss med Scheeles afhandling om luft och eld, hvilken på tyska språket utgafs 1777, men redan två år förut var i manuskript färdig.
Volframmetallen deremot reducerades 1783 af tvänne spanska kemister, bröderna d'Elhujar, som i Upsala studerat kemi under Bergman och i mineralet volfram funnit Scheeles tungstensyra i förening med järnets och manganens oxider. Volframmetallen kallades först tungstensmetall, men erhöll sedermera i Tyskland och Sverige namnet volfram, i Frankrike benämningen tungsten.
Det är äfven Scheeles förtjenst att ha upptäckt den vackra murexidreaktionen, som än i dag användes för upptäckande af urinsyra. Genom torr destillering af urinsyra erhöll han cyanursyra. År 1780 underkastade Scheele mjölken en undersökning och sökte finna orsaken till mjölkens ystning. Han iakttog att ost fälles ur mjölk både genom tillsats af syror och salter samt att den är löslig i alkalier.
Dagens Ord
Andra Tittar