United States or Saint Lucia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och om man nu än skulle hjälpa sig med dess antydning, att ett romantiskt skaldeslag är det, hvari kärleken, äran, andakten utgöra elementen, är man åter utan all ledning, det längre fram antages, att författarens romantiska skaldestycken blott skola bilda en öfvergång till dramat. Hvad vill allt detta säga?

Quentals diktning bevaras i tre små band, bland hvilka hufvudverket Sonetterna , och Castro ha vi bekvämt tillgänglig dels i dramat Belkiss , dels i ett antal prosaöfversättningar af lyriska dikter, nyligen offentliggjorda i La Revue de Paris . Vi hålla oss till dessa två.

Nu gäller det bara att bli av med eländet. Ska vi ställa kärran och kila, eller ska vi välta ut dem gatan?» »Äggensvarade Bill. »Gosse, gosse, du blir aldrig miljonär! Det, som du nu bevittnat är endast förspelet, pass , nu går strax ridån upp för det stora dramat. Hugg i!»

Saken är den, att naturvyerna blott skola utgöra en bakgrund; den i en sval, klar skala stämda fonden för det lilla dramat. Den artistiska beräkningen denna punkt har förverkligats med känslig och säker hand.

det är en afgjord sak, att dramat lika väl kan vara romantiskt som något annat skaldeslag, huru skall man fatta en sådan öfvergång från romantik till drama? Eller vore det väl möjligt, att Saima förväxlat begreppen romantik och lyrik?

Var det mannen, som mötte kvinnan, som gjorde honom djupt olycklig, som kom ut genom glasdörren? frågar nu den ivrige läsaren. Nej, mannen, som kom ut, var en revisor i poststyrelsen. Han spelar ingen roll i denna berättelse. Han endast kom ut genom en dörr och försvann sedan ur dramat.

Det lilla dramat är, med sin pompösa hållning och sin uppstyltade slutledning, en ganska löjlig historia. Men de långa, melodiöst flytande replikerna dölja ofta en vacker och melankolisk poesi, som alls ej lider af kontrasten med det forceradt litterära i diktionen.

»Tänk efter, unge man, du gör det nog till slutJag tänkte efter allt under det jag gjorde mitt bästa för att sparka benen av min käre kamrat, och först sedan jag stiftat intim bekantskap med jordskorpan och tagit ett par munnar fulla av den tomt där det följande dramat skulle utspelas, ändrade jag mening och gick in saken.

I dramat måste hvarje handling, hvarje ord, att säga, innebära fröet till ett kommande, som hastigt och följdrätt därur utvecklas för att vidare själft i sin ordning alstra ett därpå följande; här syftar allt i öfvervägande mån det förflutna och rör sig i minnen.

Saken är den, att han utrustats med diverse förnimmelser af en vekare art för att tillräckligt smärtsamt kunna känna konflikten som han råkar i. Vidare får han helt enkelt afstå en god del af författarens intresse till förmån för sin son Lamberto och hans affärer. Dramat har splittrats.