United States or Eswatini ? Vote for the TOP Country of the Week !
Du tronar i husen från urminnes dar och ärad du är i hela landet, för norrmän, du är och förblifver hvad du var, men skåningen sig önskar »Noget andet.»
David satt i en stoppad men trasig stol i ett rum som efter hans beräkning måste ligga långt under gatan, i nivå med kloakerna. Affären hade ingen skylt men på övre botten var ölkrog, å båda sidor bagerier. Man kom dit på en stentrappa genom en lappad glasdörr. Värden var norrman. David såg honom blott en gång, när han lade tre små paket bredvid Davids ölglas.
Jag ryser, när jag tänker på den kritik Storstrandens nästa bok kommer att få i Tidens Tegn. Nej, de norska diktarna äro besynnerliga. Där var dramaturgen Storreveln men även om unionen har brustit, får man ta vissa hänsyn. Det bör återigen påpekas, att historier sådana som denna endast kunna hända en norrman, eller två norrmän, vilket var fallet den här gången.
Visserligen kände norrmännen ej till sjusofvarnes väderleksförhållanden, ej heller fäste de någon vigt dervid, och då har saken naturligtvis ingen betydelse för norrmän; dock, hvem kunde veta, om ej vi svenskar kunde, för vår tros skull, blifva förföljda af sjusofvareregn på återstoden af vår vandring?
Tråkigheten på landet är sund, hälsobringande; den beror på att nerverna få för litet arbete. Tråkigheten vid staden beror på dess oro och jäkt, som kunna stiga ända därhän, att de tvinga en författare som Olaf Storfossen till camouflage. Olaf Storfossen har bott i denna stad i tio långa år. Han är norrman, som framgår av det majestätiska namnet, och vi äro kolleger.
Enligt statistiska uppgifter är antalet svenskar i Danmark och Norge omkring tio gånger så stort som antalet af i Sverige sig uppehållande danskar och norrmän. Jemför rörande hela denna framställning kungl. maj:ts befallningahafvandes i Kronobergs län berättelse för åren 1871-75, särskildt den deri intagna redogörelsen af kyrkoherden Kronblad i Linnaryd.
Innan denne menniskovänlige norrman kuskade af i en karriol, hade vi tre vågsamma qvinnor ingått aftal med honom om, att en dag emellan den 18 och 20 augusti kl. 2 1/4 efterm. mötas på ett hörn af Karl Johansgade i Kristiania, för att säga honom hur denna vandring genom Valders behagat oss.
Jag har sett svenska nöt, som handlat så i afseende på framstående norrmän», förklarade jag lugnande. »Du är oefterrättlig!» påstod Hertha, men det är ovisst, om detta påstående gälde mig eller paraplyet, som hon sökte stålsätta med tillhjelp af en hårnål. »Kandidat, kan inte du bota kräket för efterhängsenhet?»
En kall eftermiddag kommo vi, hungriga som vanligt, till Sveens gästgifvaregård, för hvilken en resande norrman vid förra skjutsstationen varnat oss, utan att dock vilja gifva skäl för sin vink. Snö hade föregående dag fallit på aflägsna fjelltoppar, en syn, som sedd från ett fönster i gästgifvaregårdens matsal, kanske bidrog något till att göra detta rum ännu kallare än det egentligen var.