United States or Nepal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag är ganska varm, Albert, fast det tör vara så, att du aldrig ser mig het, eller finner mina kinder glöda. Innan de steg ut ifrån kyrkogården, vände hon sig om en gång, såg på det majestätiska, höga, grå kyrktornet bakom dem, och gjorde en omärklig böjning, liksom neg hon till avsked därifrån ... eller kanske till tacksamhet för det nöje, som hon njutit av de små på kyrkogården.
Hur skönt der än är i Valders, en skönhet som ej lär glömmas af oss fyra, som skämtande, sjungande och bärplockande drogo förbi dessa väldiga lodrätta fjell, dessa skummande och dansande elfvar och forsar, dessa spegelblanka sjöar och idylliska dalar, så längtade vi dock alla att få återse de majestätiska snöfjellen.
Hon betraktar mig i smyg, med en rannsakande blick som om hon ville utröna vilket intryck den majestätiska tilldragelsen har gjort. Hörde du? Ja! Det är egendomligt, åskan vintertid. Åtminstone har hon slutat att tro mig vara en fördömd! Helvetet lössläppt.
När han såg sig om på kusterna, förbi vilka ångbåten strök, märkte han att den nu var nära att anlöpa Strängnäs. Den stora domkyrkan synes för segelfarare redan på långt håll, och dess majestätiska torn behärskar Södermanlandsnejderna vitt och brett.
Då likväl dessa Lärodikters dystra och majestätiska skönhet, då det sublima i tankarne, det poetiska i uttrycket deri, måste anslå hvarje sinne, kan orsaken till den ofvanantydda försummelsen att dem efterbilda endast sökas i den väsendtliga skilnaden eller rättare sagdt motsatsen mellan deras och den Westerländska skaldekonstens skaplynne.
Jag kom borta från hörnet i gången med kappan ännu på, och han kom från mitt rum, med denna seglande, majestätiska gång, som är honom egen. Paradmarsch, som hans prosastil. Han såg så glad och vänlig ut och sträckte handen emot mig. Så gingo vi in tillsammans. Han hade följt upp fröken Berg och pratat några ögonblick med henne i trappan, sade han. Han hade icke sett mig på teatern.
Kommande från Piræiska gatan syntes en man taga sin väg över torget. Folkmassan öppnade sig villigt för honom, och alla närståendes ögon fästes på hans höga, majestätiska skepnad, kring vilken manteln föll i plastiska veck, under det han skred förbi, hälsad av många i hopen. Krysanteus! mumlade Karmides, och hans ansikte mörknade.
Sällskapet är så lofvande som möjligt, en gammal målare befryndad med Choulette, en republikansk katolik, en katolsk yngling hängifven tingens fåfängliga yttre sida, en abbé som för Bossuets majestätiska språk på läpparna, en landtlig godsägare med vittra intressen. Det artar sig till en diskussion om teologi och konst i Anatole Frances stil, och hela världen kommer af sig vid ingången.
Vår Annæus Domitius sprang upp som en fjäder, lade bort kransen, ordnade manteln och skred med majestätiska steg ut i aulan, där han emottog brevet, läste det vid skenet av altarlampan och avfärdade budbäraren för att återvända och fortsätta dryckeslaget.... Nåväl, och brevets innehåll? Bah, vilken fråga! Gå till Egyptens sfinx och utforska, om du kan, naturens gåta!
Dagens Ord
Andra Tittar