United States or Nauru ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och är deras tro uppriktig i anseende till det högsta Väsendet, måste den bestå uti själens innerliga tillgifvenhet och förtröstande vördnad för detta Väsende, uti en lefvande visshet om hans välbehag till den förbättrade, dygdiga menniskan.

Der jag å pag. 54 säger: Den som är upplifvad af välviljan, att han äfven utan belöning kan utöfva det goda, hans själ sväfvar öfver sinnlighetens inskränkta synkrets m.m.: bör det ingalunda tagas, som kunde menniskan genom sin dygd sätta sig öfver gudomligheten eller förakta Christi förtjenst; derigenom bleve ju förhållandet upp och nedvändt; genom slikt oförnuft skulle ju äfven dygden förlora sitt värde och menniskans högmod likna Satans vid dess affall.

Dygden gör menniskan endast mera förädlad, mera älskansvärd, och liksom qualificerad till sin bestämmelse.

Gud begåfvade med förmåga, att kunna inse skilnaden emellan godt och ondt, rätt och orätt, gaf han henne jemväl viljans frihet, för att fullkomna sin moraliska skapelse jorden. Det beror nu af menniskan, att söka antingen sin vidare utbildning eller sitt förderf; ty det moraliska värdet här i lifvet kan icke skapas, det måste utvecklas.

Deraf hade hellre bordt slutas till sådan mening: att sålänge menniskan är förhärdad i synden och föraktar Christi lärdomar, länge kan hon icke anses vara Frelsaren tillgifven, icke kunna tillräkna sig Guds välbehag, emedan en slik princip vore likaså försmädlig emot Gud som vådlig för menskligheten. Christus anmanade alltid menniskan till bättring och ödmjukhet.