United States or São Tomé and Príncipe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Denna förstärkning är alltså efter mitt tycke ingen slump utan blott en lydnad för språkets allmänna lagar om ljudförstärkning och -förmildring, men för hvilket alla dialekter dock haft olika fint öra. Detta förutsätter just ett dubbelt e, som varit allmänt i bruk, för än det blifvit förstärkt till ett dubbelt o. Att der förvandla e till o i skrift, anser jag dock för onödigt.
Hittils har inga Tavastländska sagor blifvit samlade, hvarföre ingen sådan jemförelse ännu blefve möjlig om äfven denna gång inga sagor skulle samlas ifrån Tavastland. Hollola ligger i vägen till Jyväskylä och sagosamlandet kan då utan svårighet taga sin början redan i Hollola." Detta Hr Europaei tillägg ansågs dock icke böra föranleda någon vidare åtgärd ifrån Sällskapets sida. Sjögrenille.
Ifrån Kajana vandrade jag ut i förhoppning att kunna fullborda hela resan utan att behöfva falla Herr Doctorn till last med någon vidare begäran om penningar, men nu ser jag, att jag icke lär kunna slå mig ut, utan att göra det, så ogerna jag än skulle vilja det.
Arbetet tyckes vara nog hålligt, men förnämligast har jag försenats genom andra göromål, hvilka jag dock framdeles icke mera kan sysselsätta mig med utan att för mycket försena Lexiconet. Af misstag skref jag sistes qvitto på 75 ist. f. 65 rub. s:r, hvarföre jag dock redan skrifvit till Mag. Reinholm, till hvilken Herr S:ren för qvittots rättande redan torde hafva aflämnat 10 rub. S:r.
Sången Suomettaren kosiat, hvarmed bladet börjar, är, illa nog, på några ställen utan tillräckliga skäl ändrad. Lyckligtvis hafva dock många ändringar, som voro ämnade att införas deruti, i tider blifvit rättade. Emedan jag, liksom äfven Tikkanen och Ahlqvist, voro juldagarne bortresta, så hade Warelius allena bestyret om profbladets tryckning, och jag jemte Ahlqvist hade blott gifvit åt honom början till våra uppsatser och öfverenskommit, att ofvannämde sång skulle äfven införas. Emedlertid hade Warelius till tryckningen afskrifvit sången enligt sin vestfinska dialect med d. carit. ta', mennykkänä (vepsiskan har i genit. mennyden, hvaraf ses att t hör till stammen) suorsa, helkkymätä' etc. Ja ännu svårare förändringar hade han gjort, såsom: ainanen i. st. f. ainoinen, och mente på fullt alfvare, att ainaset, ständiga vore rättare än ainaiset, de endaste. I st. f. kaur'ajoilla hade han skrifvit och mente vara riktigare kaurajolla af ajo.
Flere exempel kan ses i D:r Castréns uppsats i Suomi "Om några ljud i Finskan". Genom ett allmänt bruk af detta tecken blir den utan några reglor begriplig för alla, och, som det förnämsta är, utlänningar och andra i språket oinvigda hitta sig derigenom mycket lättare fram deruti.